Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Immunförsvar" i kronologisk ordning.
De som fick första sprutan med Astra Zenecas vaccin och ett mRNA-vaccin i spruta nummer två löpte mindre risk att bli sjuka i covid-19, än de som fick bägge doserna av Astra Zenecas vaccin, visar en studie från Umeå universitet.
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.
Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.
Forskare ska undersöka om probiotika från sex veckors ålder kan förhindra utveckling av typ 1-diabetes hos barn.
– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på typ 1-diabetes uppstår, säger Markus Lundgren vid Lunds universitet.
Det verkar finnas ett samband mellan biologisk stress – mätt i mängden stresshormon i håret – och en ökad risk för blindtarmsinflammation hos barn. Sjukdomsförloppet blir också ofta mer komplicerat hos dem med högre stress.
Forskare har hittat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. Den aktuella studien visar att fibromyalgipatienternas antikroppar spelar en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom.
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.
Övervikt och fetma utgör riskfaktorer vid många sjukdomar, men kan vara ett skydd för patienter som vårdas på sjukhus för svåra bakteriella infektioner. Det visar en studie från forskare vid Sahlgrenska Akademin.
Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt.
Forskare har utvecklat ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i hudområden där motståndskraftiga och potentiellt dödliga bakterier skapat infektioner. Studien visar att plåstret effektivt minskar mängden bakterier i huden.
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen?
Att män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar har blivit tydligt under covid 19-pandemin, där män har högre dödlighet än kvinnor. En orsak är det kvinnliga könshormonet östrogen.
Pollen påverkar motståndskraften mot det pandemiska viruset SARS-CoV-2. Koncentrationen i luften bidrar till hur många människor som drabbas av Covid-19. Det visar en studie i 31 länder på fem kontinenter.
Vissa av vaccinerna mot covid-19 tar sig in i cellerna med hjälp av ett annat protein och en annan väg än man tidigare hade trott. Detta kan förklara varför vissa av de så kallade vektorbaserade vacciner kan vara bättre än andra, menar forskarna bakom upptäckten.
Huvudvärk och problem med balans och minne är bara några av de problem som kan finnas kvar i flera år efter fästingburen hjärninflammation, TBE. För många patienter är problemen så stora att de har svårt att klara av sin vardag och sitt arbetsliv.
Vid svår covid-19 löper det medfödda immunsystemet amok. Överreaktionen kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som covid-patienter drabbas av, visar en studie från Uppsala universitet.
Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss.
– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.
Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svår sjukdomen blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet, myeloida suppressorceller. Upptäckten kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.
