Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Patienter med SLE har ofta mycket inflammation i kroppen. Nu visar en studie att “snabbsänkeproteinet” CRP kan ha en positiv effekt på sjukdomen genom att dämpa ett överaktivt signalämne som driver på inflammationen.

De flesta av oss har fått snabbsänkan mätt vid flera tillfällen. Det är ett mycket vanligt rutinprov inom sjukvården och används för att avgöra om det finns en infektion eller systemisk inflammation i kroppen. Det som mäts är nivån av ett protein som heter C-reaktivt protein, eller CRP.

– CRP är ett uråldrigt protein och liknande proteiner finns hos alla djur, även primitiva organismer. När proteiner bevarats så väl genom evolutionen brukar det betyda att det har en viktig funktion. CRP används mycket inom klinisk rutin som markör för pågående inflammation, men det är få som har studerat dess biologiska effekter, säger Christopher Sjöwall, professor vid Linköpings universitet.

Han har under många år forskat om den kroniska inflammatoriska sjukdomen SLE, systemisk lupus erytematosus. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret börjar reagera på den egna kroppen.

Fakta om SLE 

Symtomen vid insjuknande i SLE, systemisk lupus erytematosus, liknar influensa med feber, muskelvärk och hudutslag.

Besvären flammar upp i perioder och kan drabba organ som hud och leder vid lindrigare sjukdom. Vid mer allvarlig sjukdom kan njurar och centrala nervsystemet drabbas.

Det är vanligt att insjukna i 25–40-årsåldern. Åtta av tio som får SLE är kvinnor.

Källa: Christopher Sjöwall, professor vid Linköpings universitet

Lägre CRP vid SLE

Den inflammatoriska aktiviteten i kroppen är hög vid SLE, men trots det har patienterna lägre CRP än man skulle kunna förvänta sig.

Tidigare studier på djur med liknande sjukdom har visat att tillförsel av proteinet CRP kan ge ett lindrigare sjukdomsförlopp och lägre autoantikroppsnivåer. Det här antyder att proteinet skulle ha en gynnsam funktion även vid SLE hos människa. Men varför det är så har varit oklart.

Signalämne ställer till med skada

En av nyckelspelarna vid SLE är ett signalämne som heter typ I-interferon. I normala fall är interferon en mycket viktig del av kroppens skydd mot infektioner. Nivåerna av interferon ökar kraftigt de första timmarna och bromsar infektionen genom att bland annat göra det svårare för virus att föröka sig.

Efter ett tag ska interferonet minska. Men vid en del sjukdomstillstånd, som SLE, finns interferonet kvar i systemet för länge och ställer till med skada.

– Vi har visat en mekanism som sannolikt är ganska viktig, där den relativa bristen på CRP hos SLE-patienter med hög sjukdomsaktivitet leder till att interferonaktiviteten blir hög, säger Christopher Sjöwall.

I en studie undersökte forskarna hur interferon och andra signalämnen påverkas av CRP och SLE-specifika immunkomplex*.

* Vid SLE reagerar immunsystemet på arvsmassa från kroppens egna celler och bildar autoantikroppar. När dessa reagerar med material från döda celler bildas så kallade immunkomplex, som i sin tur triggar igång produktion av interferon och andra signalämnen som kan bidra till inflammation.

Proteinet dämpar interferonets aktivitet

Bland annat studerade forskarna vad som hände när serum från SLE-patienter med olika nivåer av CRP tillsattes till friska celler. De fann att mer interferon bildades när CRP var lågt jämfört med när det var högt. Forskarna tolkar detta som att proteinet bidrar till att dämpa interferonsvaret.

Det visade sig också att det har betydelse vilken form CRP är i. Proteinet består nämligen av fem sammansatta likadana enheter, så kallad pentamer form, som också kan dela upp sig och fungera var för sig, monomer form.

Fynd kan ha betydelse för andra sjukdomar

Forskarna fann att det bara är pentamerformen av CRP som har den dämpande effekten på interferonets aktivitet.

– Fyndet att den pentamera formen av CRP kan trycka ner immunsvaret är intressant även för andra sjukdomar, som olika virussjukdomar, säger Marie Larsson, professor i virologi vid LiU.

Fynden öppnar för forskning om läkemedel för att dämpa immunkomplexen och de förhöjda interferonnivåerna. Men eftersom interferon spelar en nyckelroll i kroppens försvar mot infektioner är behandlingen av SLE och liknande sjukdomar en ständig balansgång och ytterligare forskning behövs för att hitta optimala behandlingsstrategier.

Studie:

Conformational state of C-reactive protein is critical for reducing immune complex-triggered type I interferon response: Implications for pathogenic mechanisms in autoimmune diseases imprinted by type I interferon gene dysregulation, Journal of Autoimmunity.

Kontakt:

Christopher Sjöwall, biträdande professor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet vid överläkare vid reumatologiska kliniken i Östergötland, christopher.sjowall@liu.se

Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet, marie.larsson@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera