Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En ny metod gör det möjlig att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. I framtiden kan det alltså bli möjligt att styra behandlingen mot just de immunceller som driver sjukdomen hos varje enskild individ.

Forskare vid Karolinska Institutet står bakom en ny metod som gjort det möjligt att finna fyra nya målmolekyler för den autoimmuna sjukdomen MS. Förhoppningen är att den ska kunna leda till en mer individanpassad behandling i framtiden. 

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som oftast startar hos personer i åldern 20–40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnaden som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till neurologiska symtom, som till exempel känselrubbningar, svårigheter att gå och hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga botande behandlingar utan främst behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.

Risk för komplikationer med dagens behandlingar

– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Grönlunds forskargrupp har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler, vita blodkroppar, som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener. (Autoantigen kallas de kroppsegna proteiner som immunsystemet reagerar mot vid autoimmuna sjukdomar). I den aktuella studien redovisas fyra nya autoantigener som kan adderas till den handfull tidigare funna vid MS och som kan få betydelse för diagnostik och behandling.

I hjärnan och ryggmärgen finns nervtrådar som överför nervimpulser mellan hjärnan och kroppens olika delar. Det behövs en isolering runt nervtråden för att impulsen ska gå fram. Nervtrådens isolering i centrala nervsystemet är ett fettämne som heter myelin. Vid MS angriper immunförsvarets vita blodkroppar myelinet som omger nervcellerna. Det uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Då kan nervimpulserna inte ledas på rätt sätt.

Identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller

– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi.

Då personer med MS kan reagera mot olika autoantigener, så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller. Detta sätt att skapa individanpassade behandlingar går under namnet precisionsmedicin.

– Genom att identifiera en patients individuella autoantigenprofil kan en behandling anpassas för just den individen. De flesta autoimmuna sjukdomar drivs av T-celler och kan vi hitta ett sätt att tysta dem vid en sjukdom som MS så kan det bereda vägen för att på ett mer precist sätt behandla även andra autoimmuna sjukdomar. Ett långvarigt samarbete mellan professor Roland Martin vid Zürichs universitet och våra forskargrupper har lett till att vår metod kommer att ingå i en kommande klinisk fas 2-studie för att stänga av MS-aggressiva T-celler, säger Hans Grönlund.

Om studien:

I den aktuella studien undersöktes 63 olika proteiner i blodprover från MS-patienter och friska kontrollpersoner varav fyra proteiner, FABP7, PROK2, RTN3, och SNAP91, visade autoimmun reaktivitet vid MS.

Proteinerna som testades valdes ut i ett samarbete med Human Protein Atlas och professor Torbjörn Gräslund, KTH. Studien har gjorts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

Resultaten har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

Vetenskaplig artikel:

Identification of four novel T cell autoantigens and personal autoreactive profiles in multiple sclerosis. Science Advances.

Kontakt:

Hans Grönlund, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, hans.gronlund@ki.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera