En vit dryck hälls upp i genomskinligt dricksglas på bord.
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den som har många ”goda” bakterier i tarmarna har ökad chans att få en god effekt av covid-vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. I framtiden kan man eventuellt ge vissa människor en dos med nyttiga bakterier inför vaccinationer, menar forskaren och läkaren Piotr Nowak.

Det är känt sedan tidigare att vissa grupper människor, till exempel äldre och de som av olika skäl har nedsatt immunförsvar, ofta får en sämre vaccineffekt.

Det är också känt att samlingen av olika bakterier i mag- och tarmsystemet, det som ofta kallas tarmfloran, har betydelse för immunförsvaret.

Koppling till vaccineffekt under lupp

Forskarna bakom den nya studien ville ta reda på om tarmfloran, eller tarm-mikrobiomet, påverkar hur kroppen svarar på så kallade mRNA-vacciner mot covid-19.

För att göra det jämförde forskarna avföringsprover från en grupp friska personer samt en grupp personer som lever med hiv. Personer som medicinerar mot hiv lever i allmänhet ett liv som är i stort sett lika friskt som andra människors. Dock har de i regel en något sämre bakterieflora i tarmen jämfört med andra. Forskarna ville se hur vaccineffekten eventuellt skilde sig mellan grupperna.

Effekten av vaccinet mättes genom att se på nivåerna av antikroppar och så kallade T-celler i kroppen efter vaccinationen.

Tarmbakterier gjorde skillnad

När forskarna delade upp alla försökspersoner beroende på hur höga antikroppssvar de fått efter vaccinationen såg forskarna att tarmfloran, eller mikrobiomet, skilde sig åt i den grupp som svarat bättre på vaccinet.

De såg en tydlig skillnad mellan individer med så kallad god tarmflora och personer med en mindre god tarmflora, oavsett om individerna levde med hiv eller ej. Både personer med hiv och utan hiv kan ha många goda bakterier i tarmen. Och de individer som hade god tarmflora, alltså mycket av de ”goda” bakterierna, fick i regel också en bättre effekt av vaccinet, enligt studien.

Tre viktiga bakteriegrupper

– Det jag framför allt vill lyfta är tre av de bakteriesorter som verkligen var kopplade till bättre vaccinsvar, säger Piotr Nowak, överläkare och docent vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge.

Bakteriesorterna går under namnen Bacteroides, Bifidobacterium och Faecalibacterium.

– Dessa och en del andra bakteriesorter, som laktobaciller, är sedan tidigare kopplade till bättre hälsa på olika sätt. Både Lactobacillus och Bifidobacterium har kopplats till sådant som bättre blodfetter och bättre blodtryck, säger Piotr Nowak.

Faecalibacterium, fortsätter han, har i studier kopplats till en anti-inflammatorisk effekt och ökad insulinkänslighet, det vill säga minskat insulinbehov, vid typ 2-diabetes.

De nämnda bakterierna förekommer alltså i hög grad hos personer med god hälsa. Det är dock viktigt att komma ihåg, säger Piotr Nowak, att orsakssambandet ännu inte har fastställts. Forskarna vet inte säkert om det är bakterierna som ger god hälsa eller om sambandet ser annorlunda ut. Men kopplingar syns alltså tydligt.

Tillskott inför vaccination kan bli ny rutin

Piotr Nowak tror att det i framtiden, i vissa fall, skulle kunna vara en god ide att kombinera vaccination med tillförsel av vissa förmodat hälsofrämjande bakterier. Kanske skulle man kunna ge människor en kapsel innehållande någon form av det som ofta kallas probiotika, säger han.

– Det kan förhoppningsvis boosta immunförsvaret så att responsen på vaccinet blir bättre. Det skulle kunna tillämpas på äldre personer och andra med nedsatt immunförsvar.

Menar du att man screenar varje persons tarmflora eller ger tillskott till hela grupper?

– Nej, man skulle inte undersöka varenda person, utan erbjuda det till grupper där det största behovet och den största nyttan finns.

Något liknande har redan testats. Då fokuserades på en specifik bakteriesort, fortsätter Piotr Nowak.

– Då fick man inte så bra effekt. Jag tror att man måste kombinera flera bakterier och det görs en del tester på det nu. I vissa produkter finns även svampar och fibrer som tros kunna hjälpa tarmfloran. Det här forskningsfältet börjar förändras nu och vi börjar veta mer om vilka bakterier vi har och hur de fungerar tillsammans. Bakterier lever i symbios med varandra i våra tarmar och det räcker inte att studera dem en och en.

Text: Karolinska Institutet och forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Impact of the gut microbiome on immunological responses to COVID-19 vaccination in healthy controls and people living with HIV, npj Biofilms and Microbiomes.

Kontakt:

Piotr Nowak, överläkare samt docent vid Karolinska institutet
piotr.nowak@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera