Tema

Kost vid IBS spelar mindre roll än väntat

Ett högt intag av gluten leder oftast inte till ökade IBS-symptom, visar en studie från Chalmers och Uppsala universitet. Tarmbesvären förvärras dock av en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, men effekten var mindre än förväntat.

Många som lider av sjukdomen IBS undviker vissa typer av mat och utesluter ofta gluten.

− IBS är en mycket komplex sjukdom. Våra resultat tyder på att effekten av specifika dieter inte är lika stor som man tidigare har trott, säger Elise Nordin, doktorand inom livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Sjukdomen IBS (irritable bowel syndrome) drabbar tre till fem procent av världens befolkning – och fyra procent av Sveriges. Personer med IBS lider av att tarmen är lättretad. De får ofta symptom som ont i magen, diarré och förstoppning.

Psykisk mående påverkar tarmen vid IBS

Under studien provocerades försökspersonernas mag-tarmsystem med höga doser (1,5 gånger dagligt intag i en normal befolkning) fodmaps eller gluten. Fodmaps förvärrade symptomen, men inte i den grad som forskarna hade förväntat sig utifrån resultat från tidigare studier. Gluten visade sig inte ha någon mätbar negativ inverkan på försökspersonernas upplevda symptom.

− Våra resultat är viktiga och pekar på att den psykologiska faktorn troligen är mycket viktig. IBS är har tidigare visat sig ha en koppling till psykiskt mående. Enbart det faktum att man går in i en studie minskar symtombelastningen, säger Per Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet och medicinskt ansvarig för studien.

Testade en specialkost i taget

I studien, där 110 personer med IBS ingick, undersökte forskarna hur personerna påverkades av olika typer av kost genom att låta dem äta risgröt som preparerats på olika sätt. Den ena sorten var rik på gluten medan den andra innehöll stora mängder kolhydrater av typen fodmaps, det vill säga fermenterbara (jäsbara) kolhydrater – sockerarter som exempelvis fruktos och laktos. Det finns många exempel på livsmedel som är rika på fodmaps – alltifrån mjölkprodukter till bröd och vissa frukter och grönsaker.

Vad är fodmap?

Fodmap är en forkortning av ”Fermenterbara Oligo-, Di-, Mono-sackarider och Polyoler”. Exempel på fodmaps är fruktos, laktos, frukto/galakto-oligosackarider och sockeralkoholer. Dessa jäsbara kolhydrater finns i en rad olika livsmedel, som till exempel mjölkprodukter, spannmålsprodukter, vissa frukter, svampar och grönsaker. Även produkter som sötats med exempelvis xylitol är rika på fodmaps.

Förutom de specialpreparerade grötvarianterna tog forskarna också fram en neutral gröt som fungerade som placebo.

Deltagarna i studien åt fodmaps, gluten och placebo i slumpmässig ordning i en vecka per kost. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som åt vilken gröt och när, vilket gör att studien klassas som dubbelblind.

− Det är svårt att blinda koststudier, då försökspersonerna ofta ser vad som är vad. Detta utgör en stor utmaning, eftersom vetskap om att man har lagt till eller tagit bort något i kosten kan påverka resultatet. Det faktum att vi i denna studie har lyckats skapa dieter som var helt blindade – tillsammans med att vi fick ett stort deltagarantal – gör vår studie unik, säger Elise Nordin.

Viktigt skilja på effekten av gluten och fodmaps

I tidigare studier har forskare främst uteslutit fodmaps ur försökspersonernas kost och det har visat på en tydlig minskning av IBS-symptom. Dessa studier har dock haft få deltagare och har inte varit dubbelblindade, vilket gör det svårt att objektivt utvärdera resultaten.

Enligt den praxis som finns för att utvärdera IBS-symptom (IBS-SSS) krävs det en förändring på 50 poäng för att en effekt ska räknas som kliniskt signifikant. Förändringen mellan fodmaps och placebo var 42 poäng, mellan gluten och placebo 10 poäng. Bild: Chalmers University of Technology, Elise Nordin, Yen Strandqvist

Enligt forskarna bakom den nya studien är det vanligt att IBS-patienter utesluter gluten ur kosten trots att det saknas vetenskapliga bevis. Resultat från tidigare forskning är inte samstämmiga. Livsmedel rika på gluten, till exempel bröd, är ofta också rika på fodmaps. En teori har varit att det är fodmaps i dessa livsmedel, inte gluten, som man reagerar på. Därför behövs studier som separerar effekt av fodmaps och gluten.

Individanpassad kost kan hjälpa i framtiden

Den nya studien ingår i ett större forskningsprojekt där forskarna söker biomarkörer i tarmfloran eller i blodet för att kunna förutsäga hälsoutfall. I projektet undersöker forskarna om individer med IBS kommer att svara olika på viss typ av kost. Forskarna vill undersöka om individer kan delas in i metabotyper, det vill säga grupper baserade på hur individers ämnesomsättning och tarmflora svarar på olika kost, och om dessa grupper uppvisar olika IBS symptom.

–  Att finna objektiva biomarkörer som kan avgöra om en individ tillhör en metabotyp där IBS-symptomen kan väntas bli värre av viss typ av kost skulle kunna underlätta livet för många individer med IBS-problematik. Mycket tyder på att det är möjligt att använda objektiva markörer för mer individanpassade kostråd, säger professor Rikard Landberg, som leder livsmedelsforskningen vid Chalmers.

Den nya IBS-studien visar också tydligt att det finns stora individuella skillnader när det gäller hur olika personer påverkas av en specifik diet.

− Även om vi på gruppnivå endast ser en måttlig effekt av fodmaps och ingen effekt av glutenprovokationen kan det vara så att vissa individer reagerar starkt på dessa livsmedel. Därför är det viktigt att se till varje individ, säger Elise Nordin.

Vetenskaplig studie:

FODMAPs, but not gluten, elicit modest symptoms of irritable bowel syndrome: a double-blind, placebo-controlled, randomized three-way crossover trial, Elise Nordin, Carl Brunius och Rikard Landberg, Chalmers, Per M Hellström, Uppsala universitet. The American Journal of Clinical Nutrition .

Kontakt:

Elise Nordin, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, elise.nordin@chalmers.se

Rikard Landberg, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, rikard.landberg@chalmers.se

Kost vid IBS spelar mindre roll än väntat

 lästid ~ 4 min