Artikel från Umeå universitet

Risken för rökare att drabbas av ulcerös kolit ökar på samma sätt som för andra inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.

Det är väl känt att rökning ökar risken för många allvarliga sjukdomar. Men det har länge ansetts att den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit är ett av få undantag, där rökning rent av skulle kunna skydda mot att utveckla sjukdomen.

Men en avhandling vid Umeå universitet visar nu att rökning inte bara ökar risken för Crohns sjukdom. Rökare har även en ökad risk att drabbas av tjocktarmssjukdomen ulcerös kolit.

Sambandet mellan rökning och de inflammatoriska tarmsjukdomarna, IBD, gick att se både i enkätdata och genom blodprov där halten av ämnet kotinin, som är en nedbrytningsprodukt av nikotin, mättes i blodet. Studien visade att personer som aldrig rökt hade en lägre risk att bli sjuka. Däremot sågs inget motsvarande samband för snusare, trots att snusare också kan få i sig stora mängder nikotin.

IBD – kronisk tarmsjukdom

Symtomen vid inflammatoriska tarmsjukdom, IBD, kan vara diarré eller blod i avföringen. Cirka 0,5 procent av Sveriges befolkning har inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är livslång.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit hör till de inflammatoriska tarmsjukdomarna.

Livsstilsfaktorer kan påverkas

Sjukdomarna orsakar inflammation av tarmens slemhinna. Exakt vad som utlöser insjuknandet har varit oklart, men skillnader både i tarmflora och immunförsvar kan ses vid jämförelser mellan friska personer och patienter med IBD.

Syftet med avhandlingen var främst att studera livsstilsfaktorer som personer själv delvis kan påverka. De faktorer som särskilt studerades var kopplade till tobak, järn, vitamin B6 och aminosyran tryptofan.

– Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk och mycket besvärande sjukdom där det inte finns någon botande behandling. Därför är det viktigt att få klarlagt vilka faktorer som går att påverka för att minska risken att drabbas, säger forskaren Lovisa Widbom vid Umeå universitet.

Järn och vitaminer undersöktes

Bland män var det vanligare med järnbrist och lägre koncentrationer av järnlagringsmolekylen ferritin hos dem som senare fick diagnosen IBD jämfört med friska. Hos kvinnor var det ännu vanligare med järnbrist, men där fanns ingen skillnad mellan kvinnor som senare blev sjuka och de som förblev friska.

Slutligen undersöktes även status för vitamin B6 och omsättning av tryptofan, en livsnödvändig aminosyra som är nödvändig att få i sig via kosten. Här sågs ingen skillnad i hur mycket vitamin B6 personerna fick i sig från kosten. Däremot var koncentrationerna av vitamin B6 i blodet betydligt lägre hos dem som senare fick en IBD-diagnos.

Mer forskning behövs

När det gäller omsättningen av tryptofan sågs en lägre koncentration av flera nedbrytningsprodukter som behöver vitamin B6 för att bildas. En möjlig förklaring kan vara att tarmfloran hos friska bildar vitamin B6, och kanske även nedbrytningsprodukter av tryptofan i större utsträckning än hos personer som senare utvecklar IBD.

– Det behövs mer forskning för att säga om och i så fall hur vitamin B6 och tryptofan går att påverka för att minska riskerna, exempelvis genom att med rätt föda stimulera viss bakterieflora i tarmen. Men helt klart är att alla gör klokt i att inte röka för att minska risken för inflammatorisk tarmsjukdom, säger Lovisa Widbom.

Så gjordes studien

Avhandlingens studier är baserade på data från Västerbottens hälsoundersökningar och från data insamlad i samband med mammografiscreeningar i Västerbotten. Information har kombinerats från enkäter och blodprover. Enkäter gav information om livsstilsfaktorer som till exempel kost, rökning och fysisk aktivitet. Blodprover har använts från personer som lämnat prover före en IBD-diagnos, men också från friska personer för att kunna jämföra och hitta skillnader.

Avhandling:

Lifestyle, biomarkers and the risk of developing inflammatory bowel disease, Umeå universitet.

Kontakt:

Lovisa Widbom, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, lovisa.widbom@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera