Litet barn äter grönsaker
Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att äta mycket fisk och grönsaker vid ett års ålder, och även ha ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, däribland Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, tarmmikrobiotan. Den är särskilt känslig under de första levnadsåren.

Tidigare forskning har tittat på kostmönster och IBD hos vuxna, men man vet mindre om hur kopplingen ser ut för barn. En ny studie vid Göteborgs universitet har velat öka kunskapen.

80 000 ettåringar i studie

Forskarnas analys bygger på kostinformation om drygt 80 000 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna kommer från de två populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersökelsen, MoBa.

Föräldrarna fick frågor om barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kostkvaliteten bedömdes med en barnanpassad version av verktyget Healthy Eating Index, se faktaruta.

Barnens hälsa i Sverige följdes under 21 år fram till årsskiftet 2020-2021. De norska barnen följdes i 15 år.

Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD.

Mindre ulcerös kolit hos fiskätarna

Högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procent lägre risk för ulcerös kolit. Det fanns också en lägre risk om barnen åt mycket grönsaker vid ett års ålder. Däremot följdes ett högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, av 42 procent ökad risk för IBD.

Forskarna såg inga uppenbara samband mellan IBD och någon av  livsmedelsgrupperna kött, mejeri, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med mycket socker eller fett, eller både och.

Vid tre års ålder kunde endast högt fiskintag kopplas till minskad risk för IBD, i synnerhet ulcerös kolit.

Inga orsakssamband kan fastslås

Eftersom studien gjorts på barn i höginkomstländer är det oklart om resultaten kan generaliseras till låg- eller medelinkomstländer med andra kostvanor, menar forskarna. Några orsakssamband kan inte heller fastslås eftersom det är en observationsstudie.

– Även om vi inte kan utesluta andra förklaringar så överensstämmer de nya fynden med hypotesen att kost tidigt i livet, möjligen förmedlad genom förändringar i tarmmikrobiomet, kan påverka risken för att utveckla IBD, säger Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Mer om studien och kostkvalitet

Kostkvaliteten poängsattes systematiskt och klassades som antingen låg, medel eller hög. Med högre kvalitet avsågs högre andel grönsaker, frukt, mejeriprodukter och fisk, och lägre andel av kött, godis, snacks och söta drycker.

Även intag av enskilda livsmedelsgrupper studerades. Uppgifter om amning, bröstmjölksersättning och antibiotika ingick också.

Under den undersökta perioden diagnostiserades 131 personer med Crohns sjukdom, 97 med ulcerös kolit och 79 med en oklassificerad IBD. Förekomsten av IBD var högre i svenska ABIS-studien än i norska MoBa, förmodligen som följd av den längre uppföljningstiden i ABIS.

Vetenskaplig studie

Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts, Gut.

Kontakt:

Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annie.guo@gu.se

 

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera