Immunförsvar
-
Blodprov kan ge säkrare svar om epilepsi
Epilepsiutredningar tar ofta lång tid och sjukdomen kan även förväxlas med andra tillstånd. Forskare har nu upptäckt att en biomarkör – ett protein – kan spåras genom blodprov och bli en ledtråd till rätt diagnos.
-
Snabbsänkans protein kan minska inflammation vid SLE
Patienter med SLE har ofta mycket inflammation i kroppen. Nu visar en studie att "snabbsänkeproteinet" CRP kan ha en positiv effekt på sjukdomen genom att dämpa ett överaktivt signalämne som driver på inflammationen.
-
Sepsis svår utmaning för ambulanssjukvården
Tidig behandling med antibiotika kan vara avgörande för att undvika svåra komplikationer vid sepsis. Men sjukdomens diffusa och mångtydiga symtom kan vara svåra att bedöma av ambulanssjukvårdare, visar en avhandling.
-
Börja tidigt med antivirala läkemedel vid svår covid-19
Ju allvarligare sjukdom vid covid-19, desto långsammare återhämtar sig immunceller av typen dendritiska celler, som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.
-
Kroppens egna budbärare kan förbättra cancerbehandling
Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.
-
Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras
När vi blir äldre omvandlas vävnaden i våra lymfkörtlar till fettvävnad (lipomatos), något som påverkar kroppens immunförsvar negativt. Forskning från Uppsala universitet visar nu att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar körtlarnas...
-
Mäns högre risk för svår covid kopplas till förlorade y-kromosomer
Män löper en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Det kan hänga ihop med en förlust av y-kromosomen i männens vita blodkroppar. Och det skulle på sikt kunna hjälpa till att bedöma risken för allvarlig covid-19, enligt forskare.
-
Så kan nanomaterial påverka immunförsvaret i tarmen
Nanomaterialet grafenoxid används i bland annat elektronik. Och materialet kan påverka immunförsvaret, indirekt via bakterier i tarmen, enligt en ny KI-studie av zebrafiskar.
-
Hjärnans immunceller kan triggas att bromsa Alzheimer
Genom att aktivera hjärnans storätande immunceller kan man utlösa inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.
-
Vanliga immunceller kan förhindra läkning av tarmen
B-celler är viktiga för vårt immunförsvar, men nu visar forskning att immuncellerna ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt, något som förhindrar läkning av vävnaden.
-
Celler hos ALS-sjuka kan förutsäga sjukdomsförloppet
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan hos ALS-sjuka personer kan man förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet blir, enligt en studie.
-
Dubbelinfekterade med hiv får långsammare sjukdom
Den vanliga formen av hiv kallas hiv-1. Men det finns även en mildare variant, hiv-2. Och de som har infekterats av båda tycks få en långsammare sjukdomsutveckling. Kanske kan detta fynd bidra till bättre vaccin framöver, hoppas forskare.
-
Substans i blodet kan peka på allvarlig covid-19
En signalsubstans i blodet är förhöjd hos personer som har lagts in på sjukhus för covid-19, enligt en pilotstudie. Och det verkar finnas en koppling mellan signalsubstansen och riktigt svåra fall av sjukdomen.
-
Så kan den snabba attacken från herpesvirus stoppas
Herpesvirus ligger bakom munsår, vattkoppor och bältros, men också mycket allvarliga sjukdomar. Virusen tar sig in i kroppens celler med ett kraftigt tryck – men forskare har nu kommit på ett sätt att blockera framfarten.
-
Inflammation förstärker riskfaktorer vid schizofreni
Genetiska förändringar kan öka risken att drabbas av schizofreni. Nu visar forskning att inflammation förstärker effekten av den riskvariant som kopplas till sjukdomen. Fynden väcker hopp om bättre behandlingar.
-
Celler i hjärnan ser till att vi får feber
Det har länge funnits frågetecken kring vilka organ som är inblandade vid feber. Nu finns svaret. Forskare har identifierat de celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion.