Immunförsvar
-
Biomarkörer kan förbättra behandling av tarmsjukdom
Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, har nu kartlagts. Målet är mer individanpassade behandlingar.
-
Vissa har väldigt lite antikroppar – kan behöva extra covidvaccin
Gamla människor med ovanligt låga nivåer av antikroppar mot covid 19-viruset löper extra stor risk att dö om de får infektionen. Dessa personer har redan vaccinerats flera gånger men kan behöva en extra vaccinboost för att minska risken för dödsfall, enligt forskare.
-
Rätt dryck i spenatsmoothien ger mest antioxidant
Vilken dryck du blandar i din spenatsmoothie kan ha betydelse. Det enligt en studie där forskare gjort spenatsmoothies på drycker som komjölk och sojadryck.
-
Tarmsjukdomar kopplas till ökad cancerrisk
Patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit har en förhöjd risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Det kan bero på sjukdomen men behandlingen kan också spela en roll, enligt forskare.
-
Blodprov kan ge säkrare svar om epilepsi
Epilepsiutredningar tar ofta lång tid och sjukdomen kan även förväxlas med andra tillstånd. Forskare har nu upptäckt att en biomarkör – ett protein – kan spåras genom blodprov och bli en ledtråd till rätt diagnos.
-
Snabbsänkans protein kan minska inflammation vid SLE
Patienter med SLE har ofta mycket inflammation i kroppen. Nu visar en studie att "snabbsänkeproteinet" CRP kan ha en positiv effekt på sjukdomen genom att dämpa ett överaktivt signalämne som driver på inflammationen.
-
Sepsis svår utmaning för ambulanssjukvården
Tidig behandling med antibiotika kan vara avgörande för att undvika svåra komplikationer vid sepsis. Men sjukdomens diffusa och mångtydiga symtom kan vara svåra att bedöma av ambulanssjukvårdare, visar en avhandling.
-
Börja tidigt med antivirala läkemedel vid svår covid-19
Ju allvarligare sjukdom vid covid-19, desto långsammare återhämtar sig immunceller av typen dendritiska celler, som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.
-
Kroppens egna budbärare kan förbättra cancerbehandling
Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.
-
Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras
När vi blir äldre omvandlas vävnaden i våra lymfkörtlar till fettvävnad (lipomatos), något som påverkar kroppens immunförsvar negativt. Forskning från Uppsala universitet visar nu att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar körtlarnas...
-
Mäns högre risk för svår covid kopplas till förlorade y-kromosomer
Män löper en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Det kan hänga ihop med en förlust av y-kromosomen i männens vita blodkroppar. Och det skulle på sikt kunna hjälpa till att bedöma risken för allvarlig covid-19, enligt forskare.
-
Så kan nanomaterial påverka immunförsvaret i tarmen
Nanomaterialet grafenoxid används i bland annat elektronik. Och materialet kan påverka immunförsvaret, indirekt via bakterier i tarmen, enligt en ny KI-studie av zebrafiskar.
-
Hjärnans immunceller kan triggas att bromsa Alzheimer
Genom att aktivera hjärnans storätande immunceller kan man utlösa inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.
-
Vanliga immunceller kan förhindra läkning av tarmen
B-celler är viktiga för vårt immunförsvar, men nu visar forskning att immuncellerna ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt, något som förhindrar läkning av vävnaden.
-
Celler hos ALS-sjuka kan förutsäga sjukdomsförloppet
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan hos ALS-sjuka personer kan man förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet blir, enligt en studie.
-
Dubbelinfekterade med hiv får långsammare sjukdom
Den vanliga formen av hiv kallas hiv-1. Men det finns även en mildare variant, hiv-2. Och de som har infekterats av båda tycks få en långsammare sjukdomsutveckling. Kanske kan detta fynd bidra till bättre vaccin framöver, hoppas forskare.