Artikel från Vetenskap och Hälsa

Herpesvirus ligger bakom munsår, vattkoppor och bältros, men också mycket allvarliga sjukdomar. Virusen tar sig in i kroppens celler med ett kraftigt tryck – men forskare har nu kommit på ett sätt att blockera framfarten.

Fyra gånger starkare än trycket i en champagneflaska. Så kraftigt är trycket i herpesvirus när dess DNA skjuts in i cellen. Men genom att sänka trycket har forskare lyckats desarmera ”herpesbomberna”.

– Det är ett feltänk hos allmänheten att herpesvirus är något att skoja om, det leder till stort lidande, säger Alex Evilevitch, professor i cell­biologi vid Lunds universitet som forskar om fysik­aliska mekanismer som styr virusinfektioner.

Allvarligt vid nedsatt immunförsvar

För människor med ett friskt immunförsvar leder herpesvirus i de allra flesta fall till helt ofarliga infektioner. Men för den stora grupp som har ett nedsatt immunförsvar kan det innebära allvarlig sjukdom.

– De kan utsättas för ständiga attacker av herpesvirus under decennier, något som försämrar livskvaliteten kraftigt.

Kända herpesvirus

Det finns nio kända herpesvirus som människor kan drabbas av. Herpesvirus kan bland annat ge sjukdomar som munsår, könsvårtor, tredagarsfeber hos barn, vattkoppor, bältros och körtelfeber.

Cytomegaloviruset (CMV) kan orsaka blindhet eller dövhet hos barn om modern drabbas av viruset under graviditeten. Herpesvirus kan också kopplas till MS och leda till kaposis sarkom, en typ av hud­cancer.

En ovanlig men mycket allvarlig sjukdom orsakad av herpesvirus är hjärninflammation, encefalit, som få överlever och som i bästa fall slutar med livslånga handikapp.

De behandlingar som finns idag mot herpes­virus angriper virala proteiner som herpesvirusen behöver för att föröka sig.

Men virus muterar ständigt och patienter med nedsatt immunförsvar utvecklar resistens mot sin behandling. Så för dem som lider svårt av herpesvirus finns i längden inga fungerande behandlingar.

Molekyler blockerar viruset

Alex Evilevitch menar att deras forskning kan ändra på det.

– Men eftersom vi riktar in oss mot den fysikaliska mekanismen som skjuter ut herpesvirusets DNA in i den infekterade cellens cellkärna, så spelar det ingen roll om virusets proteiner sedan muterar.

Forskargruppen är tvärvetenskaplig med kemister, fysiker, medicinare och biologer som arbetar tillsammans i labbet.

– Vi har lyckats identifiera grupper av molekyler som kan smygas in först i cellen utan att skada den och sedan in i viruset. De pyttesmå molekylerna blockerar sedan viruset genom att sänka dess DNA-tryck.

Munsår kommer snabbt

Nästan alla har någon gång drabbats av det vanligaste herpes­viruset som ger munsår. Viruset sprider sig snabbt och på några timmar kan ett pulserande och stickande munsår växa fram.

– Det infekterar snabbt många celler med hjälp av det höga DNA-trycket. Virusets DNA ligget hårt packat och när det skjuts in i värd­cellen är trycket 20 atmosfärer, att jämföra med trycket i ett bildäck som är två atmosfärer.

Hopp om ny behandling

Framtida behandlingar, som riktar in sig på att sänka trycket och se till att virus­ets DNA stannar inkapslat i virus­ets protein­hölje, skulle fungera på alla herpesvirus, eftersom de styrs med hjälp av samma mekanism.

– Ingen kommer heller utveckla resistens mot en sådan behandling, vilket skulle vara revolutionerande.

Detta skulle kunna leda till en bredspektrumsbehandling. Men det är långt kvar, än så länge har försöken gjorts i labbet. Nästa steg är studier på möss och längre fram kommer kliniska studier på människor.

Ögondroppar till CMV-patienter

Om konceptet klarar den långa resan till läkemedel vet Alexander Evilevitch vad han skulle prioritera först.

– Jag skulle först vilja skapa ögondroppar för CMV-patienter, där är behovet så stort. Ungefär trettio procent av barnen som föds med CMV riskerar att bli blinda.

Text: Jenny Loftrup

Artikeln är tidigare publicerad i Vetenskap och Hälsa

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera