Mygga som suger blod.
Den asiatiska tigermyggan, Aedes albopictus, kan sprida denguefeber, zikavirus och chikungunya.
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Global uppvärmning gör att sjukdomar som West Nile-feber, NTM-infektioner och nya fästingburna virus är på väg eller redan har fått sitt fäste i Sverige. Region Skåne har börjat förbereda sig. Det handlar inte om, utan när vi får vårt första fall av West Nile-feber, menar forskare vid Lunds universitet.

Tropiska sjukdomar är en grupp infektionssjukdomar som orsakas av parasiter, myggor, maskar, bakterier eller virus. För att de ska kunna etablera sig och spridas, behöver det vara varmt och fuktigt och framförallt sprids de i tropiska och subtropiska delar av världen. Men den globala uppvärmningen innebär att det idag är i genomsnitt 1,5 grader varmare och tio procent blötare under sommarmånaderna i Sverige, jämfört med på 90-talet. Det innebär att en del tropiska sjukdomar har fått fäste i Europa och kommer närmare och närmare oss i Sverige.

Människor drabbas av nya sjukdomar och utmaningar för hälso- och sjukvårdssystemet ökar. Bland annat är allt förberett för att börja screena blodgivare för West Nile-feber i Region Skåne.

Invasiva myggor sprider sig norrut

Flaviviridae är en familj av RNA-virus som sprids av myggor och fästingar och inkluderar flera olika sjukdomar. De invasiva myggorna som sprider sig längre in i norra och västra Europa, för med sig sjukdomar som tidigare endast fanns i tropiska områden. Den asiatiska tigermyggan som kan bära på denguvirus, zikavirus och chikungunyavirus, har till exempel nu hunnit etablerat sig i 337 regioner i 13 europeiska länder.

Mygglarver i vatten.
Mygglarver av den asiatiska tigermyggan. Myggan finns numera i 13 europeiska länder.

Inga fall av denguefeber än så länge

2022 smittades 71 personer med dengue i Europa och globalt smittas cirka 400 miljoner människor varje år av sjukdomen. Även om sjukdomssymtomen generellt sett är milda första gången man blir sjuk, belastar de sjukvården hårt.

– I Skåne har vi snabbtest för denguefeber för personer som blivit smittade utomlands. Vi har inte haft något inhemskt fall av dessa sjukdomar och den asiatiska tigermyggan finns inte i Sverige än, men vi ställde diagnos på 13 personer förra året till följd av resor i Asien Sydamerika och Afrika, säger Gülsen Özkaya Sahin, överläkare på Klinisk mikrobiologi och vårdhygien vid Labmedicin Skåne och docent i virologi vid Lunds universitet.

Nilfebermyggan finns redan i Sverige

Även nilfebersmyggan, Culex modestus som orsakar West Nile-feber sprider sig snabbt i Europa. Under 2023 rapporterade de europeiska länderna 965 fall varav 73 dödsfall till den europeiska smittskyddsmyndigheten. Antalet rapporterade fall är lägre än 2022, men antalet påverkade regioner är det högsta sedan toppen år 2018, vilket indikerar en bred geografisk cirkulation av viruset.

Enligt myggforskare Anders Lindström finns nilfebersmyggan sedan 2016 i Sverige. Ännu har vi inte haft något sjukdomsfall, men med hänsyn till den pågående globala uppvärmningen är det bara en tidsfråga innan vi får vårt första fall, menar Gülsen Özkaya Sahin.

– Till skillnad från våra vanliga myggor som trivs i skugga och inte gillar sol och vind, så flyger nilfebersmyggan hela dygnet och är ganska framfusig.

Culex-mygga
Myggor av släktet culex sprider nilfeber. De finns i Sverige sedan 2016.

Virus sprids av blodsugande mygghonor

Viruset har sin reservoar i fåglar och sprids genom blodsugande honmyggor. Människor och hästar kan också infekteras, men på grund av mycket kortvarig och låggradig virusnivå, kan smittan inte spridas vidare. Det är därför människor och hästar kallas ”dead end hosts”. Men det finns undantag. Viruset kan spridas mellan människor via blodtransfusion, organtransplantation och vid graviditet och amning.

– Hos 80 procent är det en tyst sjukdom, men en femtedel får influensaliknande symtom med eller utan hudutslag. Hos mindre än en procent är dock sjukdomen allvarlig med tecken på hjärnhinneinflammation. Patienter med neuroinvasiva sjukdomar har också en högre dödlighet.

Under perioden juli-november varje år blir det regionala utbrott av West Nile-feber i olika länder i Europa. Blodcentralerna i Sverige hanterar för närvarande detta med en resekarens på fyra veckor. Eftersom det finns fall av West Nile-feber så högt i Europa som i Tyskland, har Region Skåne nu förberett en beredskapsplan med screening av blodgivare.

Vården inväntar första fallet av nilfeber

– Det handlar inte om, utan när vi får vårt första fall av West Nile-feber. Misstänkta prover av sjukdomen skickas i dagsläget från hela Sverige till Folkhälsomyndigheten för testning. Skulle det visa sig vara ett inhemskt fall, blir det signalen att vi ska börja screena alla blodgivare i Skåne. Allt är förberett det tar det bara några dagar innan vi kan sätta igång. I snitt kommer det att innebära testning av 250 blodprover per dag i Region Skåne.

I nuläget finns inget vaccin och inte heller någon specifik behandling. Gülsen Özkaya Sahin, som även är ordförande av Scientific Affairs Subcommittee och styrelsemedlem i European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases (ESCMID), planerar därför att tillsammans med andra aktörer starta forskningsprojekt på West Nile-feber för att kunna ta fram screeningverktyg:

– Första steget är att utveckla ett diagnostiskt test för kunna hitta redan infekterade. Nästa steg för framtiden är att försöka utveckla ett vaccin.

NTM-infektioner ett växande problem

En grupp infektioner – så kallade NTM-infektioner (non-tuberculous mycobacteria) – orsakas av av mykobakterier som finns naturligt i bland annat jord och vatten. Det finns tecken på att högre temperaturer och ökad luftfuktighet, gör att bakterierna trivs bättre och förökar sig enklare. Globalt är NTM-infektioner ett stort och ökande problem och så även i Sverige, men det är oklart hur många som är infekterade.

– Det är framförallt lunginfektioner som sprids mellan människor som ökar och är svåra att behandla på grund av att bakterierna är mycket resistenta. Det har fått till följd att dödligheten också har ökat, men det behövs mer forskning för att förstå det komplexa sambandet mellan klimatförändringar och NTM-bakterier, säger Gabriela Godaly, professor i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet.

Badsårsfeber ökar…


När vattnet blir varmare förökar sig bakterier snabbare. Med mer nederbörd och omfattande skyfall finns också risk för spridning av bakterier, när avloppsanläggningar svämmar över och bakterierna hamnar i våra vattendrag. Vibriobakterier som främst förkommer i bräckt vatten på Sveriges östkust, växer till när vattnet är varmare än 20 grader. De tar sig in i kroppen via sår eller andra hudskador och kan orsaka allt från milda hudinfektioner till allvarliga fall av badsårsfeber.

– Badsårsfeber ökar framförallt i Blekinge och även enstaka fall längs Skånes kuster har setts under de varma somrarna då vattentemperaturen stiger, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin Skåne.

Det kan ha till följd att de bakterier som finns naturligt i våra vatten blir förvärvat resistenta mot antibiotika.

Även E. coli och Klebsiella är två vanliga bakteriegrupper som naturligt finns i sjöar och hav och även i människans och djurs tarmkanal. Klebsiellabakterier som kan ge bland annat diarré och urinvägsinfektion, är ofta resistenta mot flera typer av antibiotika, vilket gör att behandling av infektioner de orsakar blir svårare.

– Avloppsvatten med restprodukter från människor som behandlats med antibiotika, tar sig via avloppsanläggningar ut i våra vattendrag. Dessa antibiotikarester från framför allt syntetiska antimikrobiella substanser, hamnar i vattnet och samlas i bottenslammet. Det kan ta upp emot fem år för miljön att bryta ner dessa antibiotika. Det kan ha till följd att de bakterier som finns naturligt i våra vatten blir förvärvat resistenta mot antibiotika.

…liksom fästingburna sjukdomar

Under 1700- och 1800-talet fanns malaria i Sverige, men kunde utrotas tack vare förbättrade boendeförhållanden, tillsammans med att kinin började användas som medicinsk behandling. Det senaste fallet av inhemsk malaria i Sverige rapporterades 1933.

– Fortfarande finns det malariamyggor i Sverige, även om sjukdomen är utrotad. Det har dock länge diskuterats att risken för att malaria sprider sig längre norrut i Europa är överhängande nu när klimatet blir varmare, säger Kristina Persson, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Klinisk kemi och farmakologi i Region Skåne.
Mer akut är det med de fästingburna sjukdomarna som ökar i hela Sverige. Mildare vintrar och längre somrar ökar fästingarnas överlevnad och de blir både fler till antalet, samt sprider sig längre upp i landet inklusive i fjällen.

– Förr behövde forskare åka ut i skogen för att kunna hitta och studera fästingar, men nu räcker det med att ta sig till en helt vanlig stadspark.

Den fästingburna parasiten Babesia, som orsakar sjukdomen babesios, är något som Kristina Persson har studerat. Precis som malariaparasiten ger den sin värd blodbrist genom att äta upp de röda blodkropparna vilket leder till liknande symtom som malaria med feber och trötthet.

Skåningar har antikroppar mot babesios

Sjukdomen har hittills varit relativt okänd, men nya studier visar att fler personer i Skåne än man tidigare vetat om, har antikroppar mot sjukdomen så de måste vid något tillfälle ha varit utsatta för smittan. Sjukdomen är troligen underdiagnostiserad eftersom symptomen är så vaga.

Än så länge är det svårt för den att klara sig vintertid här, men i södra Europa ökar fallen av blödarfeber.

– En frisk person får oftast som mest influensaliknande symptom, men precis som för alla fästingburna sjukdomar kan en person med nedsatt immunförsvar eller någon som saknar mjälte, bli mycket allvarligt sjuk.

Flyttfågelfästingar är dubbelt så stora som den vanliga fästingen. Den är snabb och rör sig som en spindel.

Aggressiv fästing sprider blödarfeber

Tajgafästingen som nu har har etablerat sig i Sverige, kan sprida en allvarligare variant av TBE som inte funnits i landet tidigare. De aggressiva flyttfågelfästingarna, tillhörande arten hyalommafästingar, har också påträffats i några enstaka fall i Sverige. Den är dubbelt så stor som den vanliga fästingen, snabb och rör sig som en spindel. Den är känd för att kunna sprida Krim-Kongo blödarfeber, en allvarlig sjukdom med en dödlighet på upp till 40 procent.

– Normalt finns inte den här varianten i Sverige, utan de enstaka exemplar som påträffats har troligen kommit med flyttfåglar. Än så länge är det svårt för den att klara sig vintertid här, men i södra Europa ökar fallen av blödarfeber.

Det är inte helt lätt för vårdpersonalen att ställa rätt diagnos på de sjukdomar som fästingarna orsakar, då många av symtomen är likartade. Sjukdomspanoramat har ändrat sig med klimatförändringarna och under de senaste 20 åren har det dykt upp nya sjukdomar i takt med att fler fästingsorter etablerat sig i Sverige.

– Mot TBE finns det vaccin som biter även mot den mer allvarligare varianten, men för övriga sjukdomar gäller det att undvika att bli biten. Bär gärna heltäckande kläder i skog och mark, stoppa in byxorna i strumporna och ta på stövlar. Upptäcker du en fästing, ta bort den så snabbt du kan. TBE sprids direkt vid bettet, men för de andra fästingburna sjukdomarna så tar det oftast ett par timmar innan smittan överförs, avslutar Kristina Persson.

Text: Åsa Hansdotter, Lunds universitet

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera