Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Epilepsiutredningar tar ofta lång tid och sjukdomen kan även förväxlas med andra tillstånd. Forskare har nu upptäckt att en biomarkör – ett protein – kan spåras genom blodprov och bli en ledtråd till rätt diagnos.

Epilepsi är ett samlingsnamn för en avvikande aktivitet i hjärnan som innebär tillfälligt förlorad kontroll över beteende och rörelser.

Sjukdomen kan vara medfödd, men kan också uppstå av en tumör, stroke eller en infektion i hjärnan. Epilepsi kan ge väldigt olika symtom beroende på var i hjärnan anfallet börjar och sprider sig till.

Inflammatoriska processer som startar en immunreaktion i kroppen kan också provocera fram ett anfall. Därför letar forskare efter en möjlig inflammatorisk biomarkör i blodet för epilepsi. Resultat från tidigare studier har dock varit blandade och svårtolkade.

Biomarkör kan spåras i blodprov

Nu har en forskargrupp från Lunds universitet i kliniska studier upptäckt en biomarkör – ett protein som var förhöjt både före, under och efter ett epileptiskt anfall. Biomarkören spåras genom ett enkelt blodprov.

– I vår studie har vi en noga utvald grupp forskningsdeltagare, där vi har mycket bakgrundsinformation om varje person. Vi har också tagit hänsyn till en mängd olika förväxlingsfaktorer som kan påverka immunförsvaret som till exempel andra neurologiska sjukdomar, infektioner och olika psykiatriska tillstånd, säger Christine Ekdahl Clementson som är forskare vid Lunds universitet.

Två olika anfall undersöktes

Forskarteamet har även jämfört epileptiska anfall med så kallade psykogena icke-epileptiska anfall. Psykogena anfall är en psykiatrisk diagnos, men kan ha symtom som lätt förväxlas med epilepsi.

Om rätt diagnos inte ställs för det långvariga tillståndet finns en risk för felaktig behandling med läkemedel mot epilepsi. Därför finns ett stort behov av att lättare kunna skilja de olika tillstånden åt.

– Utredningen för att fastställa om någon lider av epilepsi eller drabbas av psykogena anfall är resurskrävande. Bland annat kan patienten behöva läggas in flera dagar på sjukhus med kontinuerlig video- och EEG-övervakning och med vakande vårdpersonal 24 timmar om dygnet. Inte minst är det jobbigt för patienten att det tar tid att få en diagnos, säger Marie Taylor ingår i forskargruppen.

Markörer fungerar som fingeravtryck

Forskarna upptäckte att fem inflammatoriska markörer – proteiner – var förhöjda hos personer som haft ett epileptiskt anfall.

– Vi kallar dessa markörer ”fingeravtryck” då det rör sig om flera inflammatoriskt relaterade protein med olika reaktionsmönster. De patienter som hade epilepsi hade en förhöjning av ett av de fem proteinerna – IL-6 – redan innan sitt anfall, ett värde som var förhöjd även 24 timmar efter anfallet, säger Marie Taylor.

Hos personer med ett psykogent anfall fanns däremot ingen förändring i biomarkörerna.

Immunsvaret ledtråd till epilepsi

Detta skulle kunna innebära att man med hjälp av ett enkelt blodprov på en patient som kommer in på akuten efter ett anfall, kan se om det immunologiska svaret är förhöjt. Om det inte är förhöjt är chansen större att det handlar om ett psykogent anfall, och det ger en första indikation om hur patienten ska utredas vidare.

– Nästa steg är att vi ska upprepa vår studie med en bredare och mer brokig patientgrupp, där vi vidare undersöker fingeravtrycket hos vuxna med epilepsi. Vi vill även se om biomarkörerna reagerar på samma sätt hos barn, där orsakerna bakom epilepsi oftare är genetiska. Det gör vi i en pågående studie i Lund i samarbete med barn och ungdomspsykiatrin samt barnneurologen, säger Christine Ekdahl Clementson.

Läs mer: Hopp om ny metod för att lindra svår epilepsi
Läs mer: Mutation kopplad till epilepsi och utvecklingsstörning

Studie:

Immune response in blood before and after epileptic and psychogenic non-epileptic seizures, Heliyon.

Kontakt:

Christine Ekdahl Clementson, docent i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, christine.ekdahl_clementson@med.lu.se

Marie Taylor, doktorand i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet, läkare vid Skånes universitetssjukhus, marie.taylor@med.lu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera