Artikel från forskning.se

Omkring 600 000 personer i Sverige sjunger i kör. Det är en populär aktivitet för såväl yngre som äldre. Men körsång är inte bara roligt och socialt, utan kan också ge mätbara hälsoeffekter.

Just nu finns en speciell kör i Stockholm: 60 personer, som inte sjungit i kör på minst tio år och är i åldersspannet 65-75 år, träffas en gång i veckan för att sjunga tillsammans. Vid varje tillfälle samlas information in om deltagarna: bland annat deras känslomässiga välbefinnande, sömnkvalitet, stressnivåer och hur det sociala umgänget ser ut. Hittills har kören sjungit tillsammans i drygt ett halvår.

Undersöker hur sången påverkar hjärnan

Kören är en del av ett forskningsprojekt, och deltagarna får också genomgå omfattande kognitiv testning och hjärnavbildning med 10 månaders mellanrum. Två gånger före sångträffarna och en gång efter tio månader med körsång. Hjärnavbildningen görs för att mäta hjärnaktivitet, arbetsminne och hur kontakten mellan olika delar av hjärnan förändras. För frågan är: gör körsången någon skillnad?

Laszlo Harmat, docent vid institutionen för psykologi vid Linnéuniversitet, leder det pågående forskningsprojektet om körsång och hälsosamt åldrande. Det är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

– Vår hypotes går i linje med tidigare forskning, exempelvis en finsk studie och en internationell studie som visar att körsång kan förbättra en rad olika aspekter i de äldres liv. Exempelvis är körsång effektivt för det motoriska systemet, det engagerar verkligen frontalcortex och även minnescentrat i hippocampus. Det episodiska minnet brukar förbättras, så att man inte bara minns vad som hände utan minns olika saker i rätt ordning. Att inte göra det är ett vanligt problem hos äldre och det hoppas vi ska visa sig förbättras, säger Laszlo Harmat.

Vad är frontalcortex och hippocampus?

Prefrontalcortex är den främre delen av hjärnans pannlob, och kontrollerar kognitiva processer.
Hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan, och består av grå substans. Hippocampus spelar en stor roll för hantering av information från korttidsminnet till långtidsminnet, och vår förmåga att orientera oss rumsligt.
Källa: Wikipedia

Också det allmänna välbefinnandet bör öka enligt hypotesen, med mindre stress, färre depressioner och bättre sömn. Hypotesen stöds bland annat av tidigare studier från Kanada och England.

– Att sjunga i kör kan hjälpa till med känsloreglering. Det sker en emotionell synkronisering när en grupp njuter av att göra något tillsammans. Dessutom är den sociala aspekten viktig, brist på umgänge är något som äldre ofta klagar på, säger Laszlo Harmat.

Sjunger klassiskt och jazz

Deltagarna i Linnéuniversitetets studie får sjunga både klassiskt och jazz. Enligt Laszlo Harmat finns det inget som tyder på att någon musikgenre skulle vara bättre än någon annan; det viktiga är att tycka om det man sjunger.

– Det är min egen reflektion, jag tror att det är viktigt för våra deltagare att behålla motivationen vid körsångsinterventionen. Det är inte lätt om de inte tycker om de musikaliska stycken de sjunger, säger han.

Kan man få positiva effekter av att sjunga ensam, i duschen till exempel?

– Det är en intressant fråga. Det som bör hända är att man får de positiva fysiska effekterna till exempel. Tidigare studier har visat att sång har en effekt på hjärtfrekvensen och andning. När vi till exempel är stressade andas vi väldigt ytligt, och en del äldre har problem med panikattacker. Sjunger man, även ensam, så djupandas man vilket minskar stressen.

Kan man lättare hålla sig ung om man sjunger i kör?

– Mycket tyder på att åldrandet bromsas något av att ha en hälsosam livsstil och dessutom sjunga i kör. Det handlar om att körsången hjälper till att bibehålla fysisk och kognitiv kondition. Det finns också många studier om hur musikaliska aktiviteter är bra för hjärnans plasticitet. Vi skulle behöva göra riktigt longitudinella studier, jag är säker på att man skulle se effekter på uppmärksamhet, känsloreglering, kognition, sömn. Körsång är som ett vitamin för hjärnan, säger Laszlo Harmat.

Vad är en longitudinell studie?

En longitudinell studie är en undersökning där man följer upp deltagarna i studien under en längre period och gör upprepade mätningar. Det gör att forskare kan observera hur olika variabler förändras över tid.

Han hoppas att en större mängd forskning på temat kan göra att körsång för äldre plockas upp och blir en resurs.

– Det är en billig investering. Har man till exempel tidiga symptom på demens så tyder tidigare forskning och litteratur att demensen kan bromsas något av körsång och att det inte krävs lika mycket vård. Att äldre går på konserter är också bra, det ger bra känslor och en sorts katharsis, men man sitter passiv. I en kör får både hjärnan och kroppen jobba, det är något helt annat, säger Laszlo Harmat.

10 skäl att sjunga i kör

Det finns många fördelar med att sjunga tillsammans.  

  1. Motoriken: Motoriken förbättras eftersom frontalcortex i hjärnan engageras.
  2. Minnet: Minnescentrat i hippocampus aktiveras och det episodiska minnet förbättras.
  3. Hjärtat: Hjärtfrekvensen kan påverkas positivt.
  4. Andningen: Djupandning aktiveras, något som har effekt på stress och sömn.
  5. Hjärnan: Sången är bra för hjärnans plasticitet.
  6. Känslorna: Känsloregleringen kan förbättras.
  7. Rösten: Röstträning som också kan hjälpa talrösten.
  8. Musklerna: Fysisk aktivitet – olika muskelgrupper aktiveras.
  9. Hormonerna: Positiva effekter på hormonsystemet, exempelvis kan det öka mängden oxytocin och testosteron.
  10. Det sociala: Den sociala aspekten ökar välbefinnandet.
Källa: Laszlo Harmat och Töres Theorell

Töres Theorell, professor emeritus vid Stockholms universitet, har forskat på musik och körsång, nu senast publicerades en enkätstudie om en pandemi utan körsång. 5 044 svenska och norska körsångare – både proffs och amatörer – fick uppge hur mycket de saknade olika aspekter av köraktiviteten.

Körsång är som fysisk träning

– Den sociala gemenskapen vid körsång är ofta det första som många tänker på. Men det finns mycket fysiskt som händer också. Man tränar till exempel rösten och blir medveten om hur den fungerar, och kan därför använda den bättre också i andra sammanhang. Jag sjunger själv i kör och övar varje dag. Om jag inte gör det fungerar inte talrösten bra. Utan sångövningarna läcker stämbanden luft. Det här är ett vanligt problem bland äldre och uppmärksammas också i enkäten, säger Töres Theorell.

Han nämner också upp en rad andra fysiska aspekter av körsång: bättre andningsteknik, minskad stress, bättre sömn och lägre hjärtfrekvens. Dessutom används stora muskelgrupper, exempelvis i bröstkorgen.

– Körsång fungerar på liknande sätt som fysisk träning, fastän många inte tänker på det på det sättet. Dessutom vet man från tidigare forskning att det kan få effekter på hormonsystemet.

Saknade körens gemenskap

I enkätstudien framgick det att de äldre saknade körsångens gemenskap, men också de kännbara fysiska effekterna. Dessutom saknade de en känsla av ”flow”, som bland annat definierades av att man glömmer sig själv för en större sak.

Töres Theorell har i en tidigare studie låtit personer som drabbats av funktionella tarmbesvär (IBS) sjunga i kör, medan en kontrollgrupp i stället fick sitta och prata tillsammans om sin sjukdom. Aktiviteten upprätthölls en gång i veckan i ett år.

– De som fick sjunga i kör hade mätbara effekter på immunsystemet. De hade förmånlig symtomutveckling och mindre besvär med magen till exempel. Vi såg också att de fick mer återuppbyggande hormoner, som testoreron, men just den effekten försvann efter ett halvår.

Kan vi sjunga oss unga?

– Det är ingen som har lyckats bevisa det men det pågår en del studier på temat. Det är ju mycket kognitiv träning som ingår i att sjunga i kör. Rytmen, att hålla reda på, ord, vissa måste man lära sig utantill, massor med kognitiv träning som ingår i att sjunga i kör. Också hormonet oxytocin frigörs när man sjunger tillsammans, så det har helt klart biologiska effekter.

Text: Adrianna Pavlica på uppdrag av forskning.se

Lyssna på musik ger positiva effekter

Vid Göteborgs Universitet har Helle Wijk, professor och sjuksköterska, nyligen genomfört en studie där forskarna undersökte värdet för personer på äldreboenden av att få tillgång till kultur digitalt. Några få musiker från Göteborgs Symfoniker kom och spelade till en digital inspelning från en fullskalig konsert med hela orkestern. Det är en kvalitativ studie där både de äldre, deras närstående samt personal intervjuades efter konserterna.

Konserterna väcker minnen

– Konserterna väckte många minnen hos de äldre, episoder som de berättade om för närstående och personalen och som de inte pratat om tidigare. Musiken blev nycklar in till minnet. Vi såg också att personer med demenssjukdom fascinerades av musiken och satt kvar under hela konserten (som varade i 45-60 minuter), vilket är ovanligt.

Dessutom pratade de om konserten långt efteråt, vilket tyder på att musiken och konsertupplevelserna gav djupa känslomässiga intryck.

Billig hälsa på äldreboenden

– På äldreboenden bor sköra äldre personer där den här typen av intervention kan ge hälsosamt välbefinnande i stunden. Musik i olika former är något som bör användas mycket mer i äldrevården. Det är billiga interventioner med många positiva effekter för både de äldre och personalen, säger Helle Wijk.

Text: Adrianna Pavlica på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera