Den stora överrepresentationen av afroamerikaner i amerikanska fängelser kan spåras tillbaka till tiden efter slaveriets avskaffande. Nya data från fängelseregister och historiska folkräkningar bekräftar att det omfattande fängslandet i USA började, åtminstone delvis, till följd av brist på arbetskraft vilket ledde till att afroamerikanska fångars arbete användes för att ersätta slavarbete.

Hur såg de som levde i vikingatidens Storbritannien, Irland och Island på döden och på att dö, och hur såg deras begravningsriter ut? Sådana frågor har en forskare vid Göteborgs universitet sökt svar på genom att studera en viss typ av spännen i gravar från denna tid. Hennes studier tyder på att tidigare forskning fokuserat för mycket på frågor om identitet, och missat begravningsriternas betydelse för en enskild individs död.

Folkligt, festligt och fullsatt. Men också hånat, bespottat och använt som nedsättande begrepp. Mikael Strömberg, forskare i teatervetenskap menar att buskis kan ses som en hyllning till landsbygdens original. Det är när buskisen tappar den lokala eller regionala förankringen och exempelvis visas på TV som de övertydliga karaktärerna blir symboler för en specifik region och nidbilder.

När äldreomsorgen delas upp mellan olika enheter och personer inom hemtjänsten, blir både kontinuiteten och tilliten i omsorgsrelationerna sämre. Samtidigt tvingas de äldre själva samordna sina omsorgsinsatser. Det leder till ett ökat ansvar för de anhöriga och aktualiserar frågan om obetalt hemarbete.

Nivåerna av tillit mellan människor i landets kommuner är höga och väldigt stabila över tid. En omfattande analys av tillit i relation till mångkultur i Sverige ger väldigt lite stöd till internationella teorier om att ökad mångkultur skulle vara skadligt för tilliten. Detta visar resultaten från de årliga SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet.

De skulle lyda och arbeta. Blev de slagna eller bestulna var flykt ett mer realistiskt alternativ än att dra husbonden inför rätta. I en ny avhandling om livet som piga och dräng i början av 1600-talet kartläggs tjänstehjonens arbetsuppgifter och relationen till husbönderna, men också vilka de umgicks med, slogs och bråkade med och vilka sexuella relationer de kunde upprätthålla. Det är en berättelse om brott, tragedier och övergrepp och om vardagens slitsamma lunk.