Trump talar till anhängare på en flygplats
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I mer än hälften av de länder som håller nationella val i år syns bakslag för demokratin. Men oroväckande tendenser finns också i USA, och kommande presidentval kan bli avgörande för demokratins framtid i landet. Det menar forskare bakom en ny rapport.

De senaste årens demokratimätningar visar att allt fler människor lever i diktaturer. En ny rapport visar att tillbakagången för demokratin, eller autokratiseringen, fortsätter. Rapporten har tagits fram av Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet.

Stor ökning av diktaturer

71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. Det är en betydande ökning jämfört med för tio år sedan då 48 procent levde under autoritärt styre.

De nya mätningarna visar att 42 länder hade en pågående autokratisering under förra året.

– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem-institutet.

Oroande trend

I årets rapport ses en ny och oroande trend. Det är inte bara demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras. Även demokratins institutioner påverkas.

I 35 länder märks en försämring när det gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.

– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan Lindberg.

Valet i USA väcker oro

26 av 60 länder som håller val år 2024 visar inga märkbara förändringar av demokratin de senaste åren. Vissa av dessa val kan ändå bli avgörande för demokratin – till exempel det amerikanska presidentvalet senare i år.

– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som “ohyra” till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, säger Staffan Lindberg.

Tillbakagång i Europa

Ett av de större valen, sett till antalet röstberättigade, är valet till Europaparlamentet i juni. Inom EU finns flera av de länder med störst demokratisk tillbakagång i världen, till exempel Grekland, Polen och Ungern.

Ungern är det land i världen som fallit kraftigast i V-Dem:s demokratiindex under de senaste tio åren. Även bland flera av EU:s kandidatländer ses en kraftig demokratisk tillbakagång, framför allt i Serbien.

Även I Sverige finns en antydan till en nedåtgående trend för demokratin. Här nämns minskande konsultation inför viktiga beslut och en ökad förekomst av hatisk retorik från politiska partier.

– Det är oroväckande tendenser till försämringar av demokratins byggstenar, men de är ännu så pass små att de inte ger utslag på våra demokratiindex. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns anledning till oro även för svensk demokrati, säger Staffan Lindberg.

Rapport:

Democracy Winning and Losing at the Ballot, V-Dem, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera