Lärare suddar på tavlan i klassrummet.
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nyanlända elever i åldern 12-15 år med kort skolbakgrund får inte alltid den hjälp de behöver. Lärare tenderar att bortse från barnens begränsade utbildningsbakgrund och kan istället anse att barnen har låg kognitiv förmåga. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Andelen nyanlända elever med inga eller begränsade erfarenheter av formell skolgång har enligt Skolverket ökat väsentligt i den svenska grundskolan under det senaste decenniet.

En ny avhandling författad av Malin Brännström, forskare i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, visar att den svenska skolan har svårt att möta dessa elevers behov.

Svårigheter förklaras med “sämre kognitiv förmåga”

Skolverket har gett ut allmänna råd om hur undervisningen för nyanlända bör organiseras i skolan. I råden görs ingen skillnad mellan elever med lång skolbakgrund och elever med kort eller ingen skolgång.

Det leder, enligt Malin Brännström, till att man i skolan osynliggör elevernas korta eller uteblivna skolbakgrund. Barnens skolsvårigheter förklaras istället med att de kommer från en annan kultur eller har en sämre kognitiv förmåga. De bedöms ofta som ”långsamma” eller ”svaga” svenskinlärare.

– Det händer att detta leder till att elever som inte behöver specialundervisning får det ändå, eller att problemet förflyttas utanför skolan, till föräldrarna och hela den kultur som anses skapa problemet. Det lämnar begränsat utrymme för skolan att hjälpa eleven, säger Malin Brännström.

Barn bedöms fel

I en intervju som ingår i avhandlingen förklarade en speciallärare att lässvårigheterna hos en före detta elev med kort skolgång berodde på att hen hade en kognitiv funktionsnedsättning. Detta trots att liknande svårigheter hos en betydligt yngre elev, som har gått lika länge i skolan som den nyanlände, bedöms som normala.

– Specialläraren förväntade sig alltså att eleven skulle tillägna sig en viss nivå av skriv- och läskunskaper när hen uppnådde en viss ålder, som om mängden undervisning inte spelade någon roll, säger Malin Brännström.

Hon säger att hon hoppas att hennes resultat kan användas för att skapa en utbildningspolitik och en skolpraxis för att utveckla strategier och resurser som på ett bättre sätt möter behoven hos nyanlända elever med begränsad skolbakgrund.

Om avhandlingen

Avhandlingen baseras på etnografiskt fältarbete på tre grundskolor i tre kommuner och en analys av policydokument som reglerar och/eller ger rekommendationer för skolans arbete med nyanlända elever. Malin Brännström har gjort observationer i förberedelseklasser, ordinarie klasser och i personalrum och korridorer. Hon har även gjort intervjuer, främst med skolpersonal.

Läs också: ”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen

Avhandling:

Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser, Malin Brännström, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Malin Brännström
malin.brannstrom@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera