En stor andel pojkar och flickor i mellanstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier av jämnåriga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. Samtidigt visar studierna stora variationer mellan olika skolklasser.
Sexuella trakasserier innebär till exempel oönskad fysisk beröring, oönskade bilder med sexuellt innehåll eller att bli kallad könsord. Tidigare forskning visar att unga som utsatts för sådana trakasserier mår sämre, är mer nedstämda och har mer ångest jämfört med andra.
Närmare hälften av barnen utsatta
De flesta tidigare studier har undersökt situationen för elever som går på högstadiet eller gymnasiet. I en avhandling i psykologi har forskaren Andrea Valik valt att fokusera på hur sexuella trakasserier kan drabba yngre barn.
I återkommande enkäter har mellanstadiebarn från 63 skolklasser vid 29 skolor i Västsverige fått svara på frågor om sexuella trakasserier. Närmare 1000 barn svarade på frågorna när de gick i årskurs 4, 5 och 6.
Hela 45 procent av barnen rapporterade vid tio års ålder att de hade blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier. 17 procent rapporterade att de själva hade utsatt en jämnårig. Vidare rapporterade sex av tio elever att de blivit vittnen till sexuella trakasserier mellan jämnåriga vid minst ett tillfälle under pågående läsår.
Roller tycks överlappa
Studierna visar även att det var få som enbart är utsatta, bara utsätter andra eller bara blir vittnen till trakasserier.
– De flesta rapporterar flera roller samtidigt. Det gör att vi inte kan tänka att det är ”de bråkiga” som utsätter och ”de sårbara” som blir utsatta. Det är därför viktigt att vi lyfter blicken och ser det ur ett bredare perspektiv, säger Andrea Valik vid Göteborgs universitet.
Variation mellan klasser
Men att så stor andel av barnen i mellanstadiet blir utsatta för sexuella trakasserier är oroväckande, menar Andrea Valik. Samtidigt bidrar avhandlingen med viktig kunskap kring att det går att göra något åt problemen.
– Vi såg en stor variation mellan skolklasser i hur vanligt det är att bli utsatt för sexuella trakasserier, där vissa skolklasser har betydligt lägre förekomst av sexuella trakasserier än andra. Det skulle kunna vara så att det är något i miljön och kulturen i klassrummet som påverkar graden av sexuella trakasserier. Detta är något som behöver undersökas vidare, säger Andrea Valik.
Viktigt med tidiga insatser
Tidigare forskning visar att goda relationer mellan lärare och elever samt bra relationer mellan eleverna kan skydda mot sexuella trakasserier. Det är också viktigt att prata om sexualitet och relationer för att motverka trakasserier och minska risken att barnen utvecklar ett sämre mående vid utsatthet.
När forskarna tittade på måendet över tid såg de att barnen mådde sämre vid tio års ålder jämfört med senare.
– Det betyder att insatser måste in tidigt. Så tidigt som i tioårsåldern eller ännu tidigare, säger Andrea Valik.
Avhandling:
Peer Sexual Harassment in the Transition From Childhood to Adolescence, Göteborgs universitet.
