Djur

Frågan om hur hjärnan hos spindlar, tusenfotingar och insekter har utvecklats har länge gäckat forskare. Men nu finns en viktig ledtråd. Forskare har analyserat vävnad från ett maskliknande urdjur – och hittat likheter med moderna leddjurs hjärnor.

Den svenska rödhaken och den japanska näktergalen är mycket lika till utseendet – se bilderna här. Men de är inte alls nära släkt, visar en ny kartläggning av flugsnapparnas släktträd.

Den ovanliga moharen som skuttar omkring i södra Sverige har en blågrå vinterpäls. Men det är inte bara utseendet som skiljer den från resten av släkten. Jämfört med skogsharen tycks den ha invandrat tidigare till Sverige – och från ett annat håll.

Parasiten toxoplasma har ett listigt knep för att sprida sig effektivt i våra kroppar. Nu har forskare kommit på hur den bär sig åt: Den kapar immuncellernas identitet.

Fåglar har dialekter. Och fågelungar som är så unga som 12 dagar kan känna igen sin dialekt, visar en ny studie. Men varifrån kommer den förmågan? Det grubblar forskarna på.

Strutshanen drivs av tävlan med andra hanar – och trivs bäst i små grupper där han är enda hanen. Strutshonan drivs av samarbete med alla och trivs även i större grupper. De här olika intressena gör att balansen mellan könen är viktig i en strutsgrupp, enligt forskning från Lunds...

Älgar har hittat en strategi för att undvika jägare under jakten. De lämnar vissa områden och kommer tillbaka först när jakten är över, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.

Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.

Vargar kan knyta an till människor och lugnas av sin "anknytningsperson". Det framgår av en studie av hundar och vargar.

Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.

Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.

Hörselbenet hos hornugglan kan tjäna som förebild till framtida hörselproteser, eftersom det är stabilt och har god förmåga att vidarebefordra ljud. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.

Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.

Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav visar en ny studie. 

Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.