Djur
-
Svensk TBE-variant kan orsaka extra svår sjukdom
En svensk variant av det fruktade TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Om samma även gäller människor skulle det kunna hjälpa till förklara varför vissa TBE-smittade blir mycket sjukare än andra.
-
Eländigt liv för gris påverkar hjärnan hos kultingarna
En torftig levnadsmiljö för en dräktig sugga tycks kunna lämna spår i arvsmassan hos hennes kultingar. Sådant som känslor, lärande och minne i hjärnan hos den nya generationen kan påverkas, enligt en studie. Det här visar på vikten av bättre djurhållning, menar forskarna bakom...
-
Valspaning kan ge svar om tumlarnas liv
Tumlare är skygga och forskare vill veta mer om hur de lever, men också vilka hot de möter. För att öka kunskapen uppmanas nu allmänheten att rapportera in döda tumlare.
-
Nya ålgräsängar får djuren att flytta tillbaka
Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.
-
Nytt svampliknande material suger upp läkemedelsrester ur vatten
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.
-
Pytteliten fladdermus får kraft av snabb flygtur
Små och lätta fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men nu har forskare upptäckt att förmågan faktiskt ökar ju snabbare de flyger.
-
Älgar har koll på balanserad kost
Vide, blåbärsris och tall står högt upp på älgarnas meny, men viktigast är en bra balans mellan kolhydrater och protein. Det visar en studie.
-
Vandrande älgar är populära – forskare vill förstå varför
De rör sig långsamt, äter mellis och tvekar att korsa farliga älvar. Den stora älgvandringen följs av en hängiven tv-publik. Forskaren Erica von Essen vill nu ta reda på varför vilda djur väcker tittarnas engagemang.
-
Tufft för öringen när vattnet blir varmare
Öringar är på tillbakagång i södra Sverige, men ökar i norr. Klimatförändringarna med fler värmeböljor och torrperioder riskerar att förstärka trenden, enligt en studie.
-
Märkliga miniatyrdjur del av evolutionen
Egendomliga djur levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan – till exempel ett med snabel och fem ögon. Och några djur levde vidare längre än man trott, fast i miniatyrformat, avslöjar ny forskning.
-
Genetiskt jätteprojekt kan förklara vanliga sjukdomar
240 däggdjur, allt från pyttesmå fladdermöss till människor och valar, har kartlagts genetiskt. Kartläggningen visar hur dna:t hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen och kan kasta ljus över vilka gener som spelar roll för sjukdomar som schizofreni och astma.
-
Nischade våtmarker kan gynna fler arter
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
-
Vandringar, kalvar och björnattacker kantade älgarnas år
Livet i Junseles skogar rymmer både matjakt, vandringar, död och nykomlingar. Forskare har följt en grupp älgar för att studera deras liv och beteenden under ett år.
-
Algblomning viktig för Östersjöns fiskar
Cyanobakterier i Östersjön har dåligt rykte, men nu nyanseras bilden. De är nämligen huvudföda för djurplankton som är viktiga för fiskebeståndet.
-
Fågelmatning på vintern gör småfåglar friskare
Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Matning under vinterhalvåret kan också ge friskare fåglar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Därför fick mammutarna små öron – gener avslöjade
Forskare kan nu visa tidiga unika genvarianter hos ullhåriga mammutar. De ligger bakom de små öronen, men också pälsens utseende och förmågan att lagra fett.