Nischade våtmarker kan gynna fler arter

Våtmarker tillhandahåller ett stort antal ekosystemtjänster som är till nytta för människor, men är framför allt viktiga livsmiljöer för många arter av fåglar, groddjur och fiskar.

Våtmarkerna hotas dock av mänsklig aktivitet, till exempel förändrad markanvändning och föroreningar. Det har lett till en minskning av den biologiska mångfalden i vatten.

För att motverka denna negativa trend har skapandet av våtmarker blivit ett sätt att återställa eller förbättra livsmiljöer.

Läs också: Stora förluster av viktiga våtmarker i Sverige

Fåglar, groddjur och fiskar

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu studerat 52 anlagda våtmarker för att se hur arterna förekommer tillsammans. Det har nämligen betydelse för hur våtmarkerna fungerar som livsmiljö. De räknade fåglar och använde dna-rester i vatten för att bedöma förekomsten av groddjur och fiskar.

– Resultaten tyder på att fåglar och groddjur var positivt associerade, medan sambanden mellan fåglar och fiskar verkade vara negativa. Det innebär att det kan krävas separata våtmarker med olika mål för att gynna antingen fåglar eller fiskar, säger forskaren Ineta Kačergytė vid SLU.

Ett positivt samband betyder att arter finns tillsammans oftare än vad man skulle kunna förvänta sig. Det kan vara så att arterna gynnar varandra, en fågel kan till exempel använda en annan fågel som signal på en bra livsmiljö. Negativa samband innebär att arterna förkommer mindre ofta tillsammans än förväntat. Det kan bero på konkurrens, risk att bli byte eller att de undviker platser där den andra arten är närvarande.

Dalkarlkärret i närheten av Uppsala är en anlagd våtmark. Bild: Ineta Kačergytė

Kan gynna flera grupper samtidigt

De positiva sambanden mellan fåglar och groddjur tyder på att skapandet av våtmarker kan gynna flera grupper samtidigt. Det är goda nyheter för det övergripande bevarandet av den biologiska mångfalden i våtmarker, menar Ineta Kačergytė.

– Vår studie visar att anläggning av våtmarker är ett viktigt bevarandeverktyg som kan bidra till att återställa och förbättra livsmiljöer för ett stort antal arter. Potentiella konflikter mellan olika arter kan dock behöva beaktas noggrant när man planerar nya våtmarker, säger hon.

Sothöna med ungar tycks trivas i svensk våtmark. Arten är rödlistad i Europa. Bild: Ineta Kačergytė

Men mer kunskap behövs, menar forskarna. De har inte undersökt hur närvaron av fåglar påverkade groddjurens förmåga att föröka sig och sannolikheten för att grodyngel når vuxen ålder. Det är också okänt om det finns liknande positiva samband för andra grupper i våtmarker, till exempel insekter och växter. Det är mycket viktig information för att lyckas nå det nationella miljömålet Myllrande våtmarker.

Olika våtmarker kan vara en lösning

För att lösa detta kan det vara nödvändigt att skapa en blandning av olika våtmarkstyper för att gynna specifika artgrupper. Det kan också handla om att skapa specifika våtmarker som klarar av att hålla flera arter samtidigt, så kallade hotspots för biologisk mångfald.

– Genom att ta hänsyn till hur olika grupper av djur och växter interagerar kan vi därför utforma en effektivare och mer målinriktad bevarandestrategi som långsiktigt gynnar flera arter. Valet av fågel, fisk eller groddjur beror därför hur vi utformar våtmarker och våtmarksnätverk i landskap, säger Ineta Kačergytė.

Vetenskaplig studie:

Community associations of birds with amphibians and fish in wetlands created for biodiversity, Biological Conservation.

Kontakt:

Ineta Kačergytė, forskare vid institutionen för ekologi, SLU, ineta.kacergyte@slu.se