Griskulting är nos mot nos med större gris, står på hö.
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En torftig levnadsmiljö för en dräktig sugga tycks kunna lämna spår i arvsmassan hos hennes kultingar. Sådant som känslor, lärande och minne i hjärnan hos den nya generationen kan påverkas, enligt en studie. Det här visar på vikten av bättre djurhållning, menar forskarna bakom studien.

I många delar av världen hålls suggor instängda i betongbås under tiden de är dräktiga. Det framkallar stress hos djuret och många grisar utvecklar därför ett repetitivt, eller stereotypt, beteende. Repetitiva beteenden är vanliga hos tamdjur som inte har bra levnadsförhållanden.

Vad är ett repetitivt beteende?

Ett repetitivt beteende eller “stereotypi” är ett beteende utan tydligt mål eller fokus. I det vilda ser man inte sådana beteenden hos djur utan det utvecklas hos djur i fångenskap till följd av miljön de hålls i. Exempel på sådana beteenden kan vara:

Hästar: Biter på krubban eller sveper med sitt huvud från sida till sida (så kallad vävning),

Nötkreatur: Rullar med tungan

Grisar: Tuggar eller slickar på rör eller tuggar rakt ut i luften

Hundar: Jagar sin svans, slickar sig på benen

Katter: Suger på tyg (så kallad wool sucking/ullsugning), överdrivet slickande

Källa: Stereotypier hos våra vanligaste sällskaps- och produktionsdjur (pdf)

I den nya studien har forskarna undersökt hur en dräktig suggas miljö påverkar hjärnan hos hennes avkomma. De undersökte också om en stressad suggas stereotypa beteende påverkar kultingarnas hjärnor.

30 suggor i betongbås

Studien utfördes i Brasilien, av forskare från bland annat Uppsala universitet. Den inkluderade 30 suggor som alla hölls i betongbås enligt konventionell uppfödningsstandard i landet.

90 dagar in i dräktigheten flyttades hälften av suggorna till en berikad miljö med hö som dagligen byttes. Resten av suggorna fick stanna i betongbåsen där de levde direkt på golvet. En del, men inte alla, av dessa suggor utvecklade ett stereotypt beteende. Efteråt genomfördes epigenetiska analyser på 18 av griskultingarna.

Det är en epigenetisk förändring

En epigenetisk förändring är en förändring av arvsmassan som inte förändrar den genetiska koden. Epigenetiska förändringar handlar i stället om vilka gener som är på- och avslagna, och när de är det. Förändringar kan ske till följd av omständigheter i den yttre miljön, som mat, livsstil och miljöfaktorer.

Källa: Uppsala universitet

Känslor, lärande och minne kan påverkas

Forskarna såg epigenetiska förändringar i hjärnorna hos de kultingar vars mödrar hade varit kvar i den torftigaste miljön under hela dräktighetstiden. Förändringar fanns i de delar av hjärnan som relaterar till känslor, lärande, minne och stressrespons, som amygdala, hippocampus och prefrontala cortex.

Medan epigenomet i hippocampus och prefrontala cortex främst påverkades av moderns miljö var amygdalans epigenom närmast kopplat till suggans stereotypa beteende.

Visar behov av bättre djurhållning

Undermålig miljö och stereotypiskt beteende under dräktigheten kan alltså få varierande effekter på olika delar av hjärnan under avkommans utveckling.

− Det är intressant att se att dessa effekter verkar förmedlas via epigenetisk programmering, säger Carlos Guerrero-Bosagna, universitetslektor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Studien visar också på behovet av bättre djurhållning globalt, menar Carlos Guerrero-Bosagna.

− I studien kunde vi se att redan en liten förbättring kan ha en märkbar effekt. Sverige har en mycket bättre standard för grisar jämfört med resten av världen, men Sverige utgör en mycket liten del av den globala grisproduktionen som leds av Kina och USA.

Lästips: Kycklingar gillar lek – och mamma

Vetenskaplig artikel:

An enriched maternal environment and stereotypies of sows differentially affect the neuro-epigenome of brain regions related to emotionality in their piglets, Epigenetics.

Kontakt:

Carlos Guerrero-Bosagna
carlos.guerrero.bosagna@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera