Djur
-
Därför är spindelns tråd så stark
Spindlar har en slags flyktlina som är världens segaste fiber. Men hur lyckas de spinna den? Det har forskare tagit reda på.
-
Söt stödmat ger älgar smak för gran
Vissa markägare utfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men stödmaten tycks påverka övrig diet. En studie vid SLU visar att älgar som äter sockerbetor och potatis även har mer gran på menyn.
-
Humlor har lika bra lokalsinne som människor
Humlor har en hjärna stor som en knappnål, men de är mycket skickliga på att hitta rätt väg under sina flygturer. Enligt ny forskning är deras lokalsinne ibland bättre än människors.
-
Mammutarnas sista svåra tid kartlagd
Färre än tio ullhåriga mammutar gav upphov till den allra sista populationen på Wrangels ö. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år. Men varför de till slut dog ut är fortfarande ett mysterium.
-
Därför frodas tamkaniner i det vilda
I många länder har tamkaniner släppts ut i naturen där de orsakar stora skador. Nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet löst mysteriet hur de lyckas återanpassa sig till det vilda. Det visar sig att genetiska förändringar gör kaninerna till mästerliga kolonisatörer.
-
Rosa havsgris – en av doldisarna i Stilla havets djup
Rosa havsgrisar med små fötter och skålformade svampdjur med hisnande lång livslängd. Det är några okända arter som forskare från bland annat Göteborgs universitet upptäckt under en djuphavsexpedition till Stilla havet.
-
Många hästar klarar inte att trava barfota
Travhästar tävlar ofta utan skor, men att vara barfota passar inte alla. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit reda på vilka hästar som bör behålla skorna på.
-
Rädsla för varg kan hindra naturupplevelser
För många är naturen en viktig plats för återhämtning. Men fler vargar kan leda till ökad oro att vistas i skog och mark. Det här kan motverka positiva effekter av naturbesök, enligt en studie från Lunds universitet. Forskare ser därför ett behov av att myndigheter möter vargrädslan...
-
Ödla som liknar Hulken ger nycklar till evolutionen
Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Studier av en stor, stark och grön "Hulk-ödla" visar hur en unik celltyp kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.
-
Utrotad blåbock var sårbar för förändring
Blåbocken är det enda stora afrikanska däggdjuret som dött ut i modern tid. Nu visar forskning att arten var livskraftig fram till att koloniserande européer utrotade den blåskimrande antilopen.
-
Mystisk mask har ovanligt skarp blick
Havsborstmasken Vanadis har länge intresserat forskare, men maskarna är svåra att lokalisera eftersom de lever långt ute i havet. Nu har dock ett forskarlag lyckats studera djurets ögon, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande. Havsborstmaskar är en grupp...
-
Så påverkades vilda djur av pandemin
Vilda djur anpassar sig hela tiden för att överleva. Vissa djur uppfattar människan som ett hot, medan andra söker skydd och mat i vår närhet. Hur olika djur reagerar på mänsklig närvaro påverkas även av om kontakten sker ute i naturen eller...
-
Blyga anemoner vinnare i allt varmare hav
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Bullerkartor över Nordsjön visar hur sjöfart påverkar djuren
Undervattensbuller kan påverka djurlivet i havet på många sätt. Djur kan till exempel få svårare att kommunicera med varandra. Forskare från FOI har därför mätt ljudnivåerna i Nordsjön och gjort "bullerkartor".
-
Jakt och klimatförändringar kan hota Östersjöns sälar
Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatsen utgår från en studie som undersökt effekter av jaktkvoter, tillgång på föda och ett varmare klimat.
-
Varför ska man återuppliva utdöda djurarter?
Mammutar som betar på Nordamerikas prärier, pungvargar som jagar småvilt på Tasmanien, dronter som hittar tillbaka till Mauritius. Om forskare lyckas återskapa de utdöda djurarterna kan det bli verklighet. Men vad ska det vara bra för?