En grupp strutsar som tittar mot kameran, grönska i bakgrunden
Bild: Julian Melgar
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Strutshanen drivs av tävlan med andra hanar – och trivs bäst i små grupper där han är enda hanen. Strutshonan drivs av samarbete med alla och trivs även i större grupper. De här olika intressena gör att balansen mellan könen är viktig i en strutsgrupp, enligt forskning från Lunds universitet.

Precis som människor klarar strutsar föräldraskapets utmaningar genom att samarbeta. Grupper häckar i ett gemensamt bo och individer turas om att ruva på ägg. Men strutsarnas gemensamma uppfödning har ett pris – det kan bli hård konkurrens om parning och vems ägg som ruvas.

Grupper med olika antal hanar och honor

Under sju år studerade forskare vid Lunds universitet strutsgrupper för att se hur sammansättningen av honor och hanar påverkade det gemensamma strutslivet.

I början av varje häckningssäsong delade forskarna in strutsarna i grupper genom att placera olika antal hanar och honor i hägn. Storleken på grupperna var ungefär som i det vilda.

Under en period förhindrades sedan strutsarnas naturliga gemensamma ruvningsbeteende genom att tillfälligt ta bort ägg. Forskarna mätte vilken effekt det fick på gruppernas reproduktiva framgång, det vill säga antalet födda ungar.

Hanar ville para sig – krossade ägg

Det visade sig att hanar och honor har olika intressen. Det var tydligt i mellanstora grupper. Hanarna ville fortsätta para sig med honor även när honorna redan hade börjat tänka mer på att ruva äggen. Det resulterade i att många ägg blev krossade.

Hanarna, säger forskarna, drivs främst av konkurrens med andra hanar. Honorna drivs främst av samarbete, med både hanar och honor.

Hanar trivs bäst i mindre grupp utan konkurrens

Det gör att hanar trivs bäst i relativt små grupper där de är den enda hanen – medan honorna gärna ser att det finns andra individer som de kan samarbeta med. Därför trivs de även i stora grupper.

Den optimala gruppstorleken beror på balansen mellan könen – och mellan konkurrens och samarbete i gruppen.

– Könens olika intressen kan hjälpa oss att förklara varför strutsgruppernas storlek varierar så mycket i naturen, säger Julian Melgar, biologiforskare vid Lunds universitet.

Relevans för andra djur också

Resultaten har inte bara relevans för strutsar utan även för andra typer av organismer som bildar grupper, enligt forskarna.

– Utökad kunskap om de evolutionära processerna som ledde till, och fortsätter forma, vår fantastiska värld är viktiga för vår utveckling som samhälle. Dessutom är många av våra husdjur sociala, vilket gör att våra resultat kan hjälpa oss att utveckla en bättre djurhållning, säger Julian Melgar.

Vetenskaplig artikel:

Experimental evidence that group size generates divergent benefits of cooperative breeding for male and female ostriches (Julian Melgar, Mads F Schou, Maud Bonato, Zanell Brand, Anel Engelbrecht, Schalk WP Cloete, Charlie K Cornwallis), eLife.

Kontakt:

Julian Melgar, biologiska institutionen vid Lunds universitet
julian.melgar@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera