Coronapandemin och restriktionerna försämrade en redan svår tillvaro för hemlösa kvinnor. Dessutom förstärktes sociala orättvisor inom vården, visar en studie.
Posttraumatisk stress kan påverka flyktingar under lång tid och försvåra integration. Det visar en studie som undersökt hur erfarenhet av tortyr förändrar hjärnans funktioner.
Hur var det att göra praktik inom intensivvården under pandemin? En studie visar att blivande specialistsjuksköterskor upplevde en bra lärandemiljö – trots att handledarna hade en tuff arbetssituation.
Informationen på webben om coronaviruset i början av pandemin var bristfällig på många håll i världen, visar en forskningsgenomgång.
Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.
Unga kvinnor med ADHD kan vara extra utsatta vad gäller kärlek och sex. De behöver bättre förståelse från vården, hävdar ny studie.
Varannan patient känner rädsla för att söka vård. Och majoriteten upplever att vårdpersonal inte vet hur fibromyalgi påverkar deras liv, och inte har någon hjälp att ge. Det visar en studie från Röda Korsets högskola.
Att känna samhörighet och anknytning till platser och människor, samt att vara en aktiv del av det nya samhället, är betydelsefullt för den psykiska hälsan hos flyktingar. Det visar en forskningsöversikt.
De flesta barn får sin information om covid-19 från sina föräldrar, utom i Sverige – här är skolan främsta informationskällan. Det visar en internationell studie som undersökt barns uppfattning om pandemin.
