Ett gult löv utanpå en regnig fönsterruta
Artikel från Röda Korsets Högskola

Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.

Människor som tvingats fly sitt land löper en ökad risk att få dålig hälsa – och en särskild risk för att utveckla psykisk ohälsa.

Den som efter flykten söker asyl hamnar ofta i en extra utsatt situation, visar forskningen. Det beror på den osäkerhet som en asylprocess innebär.

Att bo med många skapar stress

Naturligtvis finns en mängd skäl till att flyktingar och asylsökande kan må psykiskt dåligt och ohälsan varierar från människa till människa.

Men det finns studier som visar att man ofta är extra utsatt som boende på en flyktingförläggning, eller liknande kollektivt boende. En ny studie från Röda Korsets Högskola pekar i just den riktningen.

– I Sverige bor cirka 40 procent av de asylsökande i boenden som tillhandahållits av Migrationsverket och om man inte kommit till Sverige som familj betyder det oftast att man delar boende med människor som man inte känner under varierande tidsperioder, många gånger flera år, säger Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid Röda Korsets Högskola.

– På ett anläggningsboende i Migrationsverkets regi delar oftast två till sex personer sovrum samt delar kök och badrum med ett större antal personer.

Inte bara krig och flykt som ger dåligt mående

Att bo på detta sätt tär på människor och asylsökande personer uppger i intervjuer i den nya studien att livet blir som “fruset” under tiden som de söker asyl. De upplever maktlöshet och att livet präglas av oro och ältande.

– Det är lätt att lite förenklat tänka att det är det som flyktingar bär med sig från sina hemländer i form av erfarenheter av krig och konflikt eller farliga flyktvägar som är det som påverkar den psykiska hälsan, medan den här studien visar att det är lika mycket situationen i till exempel Sverige, av osäkerhet och begränsade resurser, som påverkar hälsan, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.

Snabba processer är viktigt

Det här visar att det är viktigt att ha en stödjande miljö och en minskning av stressande faktorer i kollektiva boenden för flyktingar i Sverige, enligt Charlotta van Eggermont Arwidson.

Studien visar också, än en gång, på vikten av snabba beslut i människors asylprocesser.

Flyktingar visar omsorg om varandra

I studien, som bygger på intervjuer med 14 asylsökande i Sverige, framgår att de intervjuade ofta månar om andra i samma situation.

– Flera av deltagarna beskrev en oro för hur andra på boendet mådde och hur de lärt sig att förstå tecknen som tyder på att någon av de andra boende inte mår bra – som att de isolerar sig på sitt rum och blir mindre sociala, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.

– Det här är ett viktigt resultat som synliggör att asylsökande inte endast är offer för situationen utan även kan visa på egen styrka och aktörskap trots en svår personlig situation.

Vetenskaplig artikel:

Living a frozen life: a qualitative study on asylum seekers’ experiences and care practices at accommodation centers in Sweden (Charlotta van Eggermont Arwidson, Jessica Holmgren, Kristina Gottberg, Petter Tinghög och Henrik Eriksson), Conflict and Health.

Kontakt:

Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid Röda Korsets Högskola
charlotta.arwidson@rkh.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera