Artikel från Röda Korsets Högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Posttraumatisk stress kan påverka flyktingar under lång tid och försvåra integration. Det visar en studie som undersökt hur erfarenhet av tortyr förändrar hjärnans funktioner.

Många som söker asyl uppger att de har varit utsatta för tortyr. Skador och sjukdom som uppstått behandlas och dokumenteras vid Svenska röda korsets sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade.

Den omfattande fysiska och psykiska behandling som tortyr innebär medför en ökad risk att hjärnans struktur och funktion förändras, visar en ny studie där litteratur inom området gåtts igenom.

Tortyr påverkar under lång tid

Effekten som posttraumatisk stress, PTSD, och traumatisk hjärnskada kan ha på exekutiva funktioner riskerar att göra konsekvenserna av tortyr långsiktiga, menar forskarna bakom studien.

– Tortyr leder i mycket hög utsträckning till psykisk ohälsa som PTSD. Till följd av olika typer av våld ökar också risken för hjärnskada, säger Miguel Diaz som är projektledare för studien vid Röda korsets högskola.

Negativa konsekvenser för vardagen

Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp som innefattar högre kognitiva förmågor som exempelvis minne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planering, logiskt tänkande och problemlösning. Dessa funktioner krävs för att sätta upp och uppnå mål samt förstå komplexa och abstrakta begrepp.

– Exekutiva funktioner är en förutsättning för att människor ska kunna reglera och anpassa sitt beteende efter förhållandena i omgivningen, så dysfunktion kan få betydande negativa konsekvenser i vardagen, i arbetsprestationer och sociala interaktioner. Neurologiskt är exekutiva funktioner huvudsakligen en produkt av hjärnans prefrontala cortex, säger Miguel Diaz.

Svårigheter att berätta om händelser

Litteraturstudien fokuserar på de neurobiologiska förändringarna av hjärnstrukturer som kan uppstå till följd av tortyr, framför allt traumatisk hjärnskada.

– Litteraturen uppmärksammar specifikt risker i asylprocessen då tortyrskadade förväntas kunna minnas och återberätta detaljer om traumatiserande händelser. Tortyröverlevare som lider av exekutiv dysfunktion kan blanda ihop detaljer från tidigare händelser och har svårt att ta till sig ny information, säger forskaren Inger Wallin Lundell vid Röda korsets högskola och fortsätter:

–  Det är vanligt att deras redogörelser för tortyrupplevelserna är osammanhängande. Kunskap om tortyrens effekt på exekutiva funktioner kan vara avgörande för en kvalitativ asylprocess.

Rätt behandling viktig

Med behandling kan många tortyröverlevare återhämta sig efter PTSD och hjärnskada. Andra patienter, i synnerhet de som lider av måttlig eller svår hjärnskada, upplever långvariga och även permanenta följdtillstånd.

Initiativet till studien kom från två psykologer på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde och Skellefteå. De har under lång tid sett att tortyröverlevare trots en framgångsrik PTSD-behandling har kvar kognitiva problem som gör integration i Sverige svår.

–  Som en del av deras strävan att förbättra diagnostisering, behandling och medicinsk tortyrskadedokumentation startades det här projektet, och vi hoppas att fler som möter tortyröverlevare i sin yrkesutövning kan ha nytta av rapporten, säger Frida Johansson Metso, samordnare för Röda korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.

Rapport:

Tortyrens påverkan på exekutiva funktioner – Konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare vid traumabehandling, asylprocess och integration, Röda korsets högskola.

Kontakt:

Miguel Diaz, lektor vid Röda korsets högskola,miguel.diaz@rkh.se

Inger Wallin Lundell, lektor vid Röda korsets högskola, inger.wallin.lundell@rkh.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera