Ekonomi

De som arbetar och trots det lever i fattigdom har länge varit ensamstående kvinnor. Men numera är det utrikesfödda män som dominerar, enligt en studie från Göteborgs universitet.

Personer med hög inkomst har generellt fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju högre inkomst, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.

De romerska vägarna byggdes för 2 000 år sedan och ledde till ett ekonomiskt uppsving på många platser. Men forskare har sett att det även finns en koppling mellan de antika vägnätet och nutida välstånd.

Regleringen av farliga kemikalier i EU handlar om mer än bara kemikaliernas farlighet. Begränsningen av farliga ämnen styrs också av företagens ekonomiska intressen, visar en ny studie.

Växtbaserade substitut till animaliska livsmedel, vertikala odlingar och hemkörning av mat. På matområdet finns en rad innovationer som framställs som miljösmarta och hållbara. Men är de verkligen det? Det finns tveksamheter och stora kunskapsluckor, enligt en ny studie.

Kinas och Rysslands relation utmanas av Ukraina-kriget. Men de har många skäl att vilja jobba ihop. Här är sex skäl till att Kina vill vara vän med Ryssland, enligt en ny rapport.

Företag i städer ser ut att ha blivit alltmer lönsamma sedan början av 2000-talet, jämfört med företag på landsbygden. Men något som ser ut som ökad lönsamhet behöver inte vara en faktisk ökning i lönsamhet – utan hänger ihop med hur skattesystemet ser ut, visar en ny studie.

Trångboddhet, utbildning och inkomst – de faktorerna avgjorde hur hårt pandemin slog mot olika områden i Sverige, enligt en studie från Göteborgs universitet. – Det här är något man pratat om men egentligen inte kunnat påvisa tidigare, säger forskaren Mia Söderberg.

Myndigheter i Sverige är skyldiga att se till ”barnets bästa” vid beslut. Men vad innebär det? Det är inte alltid lätt att veta då juridisk vägledning saknas. Men det finns många positiva exempel, säger Kristian Gustafsson, doktor i civilrätt, som har studerat Kronofogdemyndigheten. -...

Svenska politiker och inte minst en ny regering kan lära mycket av de misstag som begåtts i Storbritannien. Det anser nationalekonomen Åsa Hansson, som kommenterar händelserna:

Inför fler turer även när det är glest på bussen och tåget, som mitt på dagen. Det gör kollektivtrafiken mer attraktiv och ökar antalet resenärer kraftigt, enligt forskning.

Ge pengar till den som skvallrar om penningtvätt. Det föreslår forskare som ett sätt att hindra Ryssland och ryska höjdare att bryta mot sanktioner.

Riksbanken rekordhöjer räntan – energipriserna skjuter i höjden. Hur påverkar bistrare ekonomiska tider hur vi klär oss? Historiskt sett har recession inte inneburit att vi slutat klä oss elegant. Däremot har vi återanvänt kostsamma festkläder och istället köpt enskilda...

Bidrag till konsumenter och beskattning av energibolag kan vara de bästa sätten att hantera energikrisen och samtidigt stödja Ukraina i kriget. Det anser Jesper Roine, forskare i nationalekonomi.

Företag som gör dataspel vill få spelare från hela världen. Men då måste de tänka till ordentligt i förväg, enligt forskning. Symboler kan betyda olika saker och alla förstår inte engelska – till exempel.

I Facebookgrupper kan fattiga barnfamiljer anonymt be om presentkort på mat. Men den här sortens hjälp är inte bara av godo, menar forskare vid Högskolan i Gävle. Risken är fattigdom inte upptäcks.