Extremt hög lön speglar inte alltid begåvning

Forskare har i en studie jämfört svensk inkomststatistik med resultaten från inskrivningsprover* för värnpliktiga som var 18 eller 19 år gamla.

– Den omfattande datamängden gör att vi för första gången kan testa om extremt höga inkomster också har samband med extremt hög intelligens, säger forskaren Marc Keuschnigg vid Linköpings universitet.

Skillnader planar ut

Det finns ett starkt samband mellan kognitiva förmågor, som att analysera och planera, och lön för de flesta människor. Men över en viss nivå försvagas sambandet och högre lön visar inte längre på större förmåga, visar studien.

Vid en årsinkomst på cirka 680 000 kronor planar skillnaderna ut. De som tjänar allra mest, en procent av inkomsttagarna, klarar till och med testerna något sämre än dem i inkomstskiktet precis under.

Det är en viktig upptäckt, menar forskarna, eftersom lönerna i de allra högsta toppen är mer än dubbelt så höga som medellönen för de översta 2-3 procenten.

Inga belägg för unika förmågor

På senare år har allmänna och akademiska diskussioner pågått om ökande ojämlikheter. I debatten menar de som tjänar mest att de förtjänar sin lön eftersom de har unika förmågor.

När det gäller just kognitiva förmågor hittar studien dock inga belägg för att de som har toppjobb med extremt hög lön är mer förtjänta av sin inkomst än dem som bara tjänar hälften så mycket, menar forskarna.

Intelligens kopplas inte till prestigeyrken

De flesta personer har normallöner som tydligt svarar mot deras individuella intelligens, men det gäller inte för toppskiktet. På samma sätt finns inget samband mellan intelligens och den olika grad av anseende som yrken som revisor, läkare, professor, domare och politiker har.

När lönerna för dem som tjänar mest stadigt stiger i västvärlden kan en allt större del av de samlade tillgångarna komma att fördelas på ett sätt som inte är kopplat till faktorn kognitiv förmåga, enligt forskarna bakom studien.

Studie:

The Plateauing of Cognitive Ability among Top Earners, European Sociological Review.

Kontakt:

Marc Keuschnigg, biträdande professor vid institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet och professor i sociologi vid universitetet i Leipzig. marc.keuschnigg@liu.se