VINJETT TEXT
Artificiell intelligens

Nu börjar det

Intelligenta maskiner finns redan mitt ibland oss. Men vad händer om de blir smartare än vi människor? Vad är artificiell intelligens (AI) och hur påverkar det våra liv? Välkommen till AI – vår nya kunskapswebb!

Läs mer

Nyhet från forskning.se, 30 augusti 2017


Fler artiklar från forskning.se

Tema

Dags för individanpassad pensionsålder?

Allt fler blir allt äldre. Men hur länge kan vi egentligen fortsätta jobba? Och vad skulle en högre pensionsålder innebära…

Läs mer

16 Okt |Redaktionen forskning.se

Charmen med en psykopat

Psykopati fascinerar. Enligt populärkulturen lurar en psykopat i varje vrå. Men psykopati är sällsyntare än så, och det går att…

Läs mer

11 Okt |Redaktionen forskning.se

Bättre stadsplanering minskar risken för översvämningar

Varmare klimat leder till mer vattenånga i luften och därmed kraftigare regn. Att kunna ta hand om stora vattenmassor blir…

Läs mer

02 Okt |Redaktionen forskning.se

Läs dig frisk

Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa,…

Läs mer

26 Sep |Redaktionen forskning.se

Myterna om flerspråkighet

Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala…

Läs mer

26 Sep |Redaktionen forskning.se

Nykomlingarna i Östersjön går inte att stoppa

Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det…

Läs mer

21 Sep |Redaktionen forskning.se

Kärnvapenhotet: tre sätt att minska risken

Ett par dagar efter Nordkoreas sjätte kärnvapentest firades forskarna bakom gärningen likt hemvändande fotbollsstjärnor på ett torg i Pyongyang. Resten…

Läs mer

20 Sep |Redaktionen forskning.se

Bättre fred med mäklare som tror på jämställdhet

Just nu är världens blickar riktade mot Nordkorea vars ledare är i fullt ordkrig med omvärlden, framför allt USA. Men…

Läs mer

13 Sep |Redaktionen forskning.se

Oddsen för mänskligheten

Kärnvapen? Biologisk krigsföring? Dinosauriernas återkomst? Åtminstone de två första anses vara ytterst allvarliga hot mot mänsklighetens överlevnad. I höst ska…

Läs mer

13 Sep |Redaktionen forskning.se

Sömnbrist förstör studierna

Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också…

Läs mer

07 Sep |Redaktionen forskning.se

Idrott varje dag ger högre betyg

Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan. – Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig…

Läs mer

24 Aug |Redaktionen forskning.se

Hur påverkas du av artificiell intelligens?

Hur intelligenta kan maskiner egentligen bli? Och vad händer om de blir smartare än vi människor? Vilka konsekvenser får den…

Läs mer

23 Aug |Redaktionen forskning.se

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
«
»

Följ oss på facebook så missar du inget.


Följ oss på facebook så missar du inget.

FORSKNINGSNYHETER

  1. ALLA ÄMNEN
  2. Samhälle & Kultur
  3. Hälsa & medicin
  4. Natur & teknik
  5. Miljö
  6. Utbildning & skola

Ny dryck håller blodsockret i schack

Livsmedelsforskare i Lund har upptäckt att det är hälsosamt att få i sig små mängder krom och vissa aminosyror före maten. Varför? Jo, denna blandning utspädd i vatten dämpar rejält den blodsockerstegring som uppstår när man äter. Nu hoppas de…

Läs mer

20 Okt |Lunds universitet | Hälsa & medicin

Lokal hiv-behandling kan hjälpa fler i låginkomstländer

Att behandla hiv-patienter med samtidig tuberkulos är en utmaning för världens låginkomstländer. Men det går att ge säker behandling även med små medel, visar en avhandling från Lunds universitet med fokus på lokal hiv-vård vid hälsocentraler i Etiopien.

Läs mer

20 Okt |Lunds universitet | Hälsa & medicin

Blodmolekyl lockar rovdjur och varnar bytesdjur – däribland människan

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur – men får människor att känna sig stressade och reagera som om de vore bytesdjur.

Läs mer

20 Okt |Karolinska Institutet | Natur & teknik

Lättare bedöma risk för badsårsfeber

Bakterier som orsakar badsårsfeber väntas bli vanligare i våra vatten till följd av klimatförändringarna. Nu har forskare tagit fram en modell som gör det lättare att bedöma om och när det är riskfyllt att bada i Östersjön.

Läs mer

20 Okt |Umeå universitet | Hälsa & medicin Miljö

Allt mer järn i sjöarna gör vattnet brunt

Halten järn i sjöar ökar kraftigt på många håll i norra Europa, däribland Sverige. Det visar en studie från Lunds universitet som granskat 23 års data från tio länder. Höga järnhalter bidrar till att vattnet blir brunare, och dessutom binder…

Läs mer

20 Okt |Lunds universitet | Miljö

Exosomerna inblandade vid typ 2-diabetes-utbrott

Hos friska personer blockerar exosomer – små signalbärare som celler skickar ut – hopklumpning av det protein som ger upphov till typ 2-diabetes. Exosomer hos patienter med sjukdomen har inte samma förmåga.

Läs mer

20 Okt |Chalmers tekniska högskola | Hälsa & medicin

Spelen som är mest beroendeframkallande

Vissa spelformer leder lättare till beroende än andra. Spelautomater, kasinospel, bingo och poker sticker ut som nära förknippade med spelberoende, visar en studie baserad på forskning vid Göteborgs universitet.

Läs mer

19 Okt |Göteborgs universitet | Hälsa & medicin Samhälle & kultur

Ultrastarka gammastrålar kan ta oss bortom ljusets gränser

Forskare har upptäckt ett helt nytt sätt att skapa extremt energirika ljusstrålar. Fotonerna i strålarna innehåller en miljard gånger mer energi än fotonerna i vanligt ljus.

Läs mer

19 Okt |Chalmers University of Technology | Natur & teknik

Deprimerade pappor får ingen hjälp

Att nyblivna mödrar kan drabbas av depression är allmänt känt. Däremot är det värre med kunskapen om pappadepressioner. En ny studie från Lunds universitet visar att depressioner bland nyblivna fäder kan vara vanligare än man trott. Risken är stor att…

Läs mer

18 Okt |Lunds universitet | Hälsa & medicin Samhälle & kultur

Urtida växthuseffekt gav oss brandskyddade träd

Idag finns barrträd med en extrem anpassning till skogsbränder och deras ursprung är från en tid som präglades av extrem växthuseffekt med hög risk för bränder över hela jordklotet. För 100 miljoner år sedan var många arter av träd skyddade…

Läs mer

18 Okt |Naturhistoriska riksmuseet | Miljö Natur & teknik

Lönsamt med it-baserad hemvård för KOL-sjuka

Forskningsinstitutet RISE har tillsammans med 21 berörda parter tagit fram en hemvårdslösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet med hjälp av it. Hemvården innebär tät kontakt mellan patient och vårdgivare och den första totallösning som testats på verkliga patienter…

Läs mer

18 Okt |RISE Research Institutes of Sweden | Hälsa & medicin

Goda effekter av yoga på fängelserna

Yoga gör att intagna på fängelser mår bättre. En forskningsstudie bland intagna på svenska fängelser visar efter tio veckors yoga var de intagna mindre aggressiva, mindre stressade och hade bättre kontroll på sina impulsiva handlingar.

Läs mer

18 Okt |Högskolan Väst | Hälsa & medicin Samhälle & kultur

Stödet till unga som varit tvångsomhändertagna eftersatt

Vad händer med ungdomars familjerelationer när de blir placerade på särskilda ungdomshem? Det vill Sofia Enell, Hälsohögskolan vid Jönköping university ta reda på. – Kunskapen inom detta är begränsad, studien kan därför ge oss viktig kunskap om hur vi bättre kan…

Läs mer

18 Okt |Jönköping University | Samhälle & kultur

Fjorton blåfenade tonfiskar märkta i svenska vatten

Det första tonfiskmärkningsprojektet i svenska och danska vatten är nu avslutat. Totalt har 18 blåfenade tonfiskar märkts i Kattegatt och Skagerrak – 14 av dem i Sverige. Tonfiskarna, som vägde mellan 130-250 kilo, bär nu på satellitsändare som under 12…

Läs mer

18 Okt |SLU | Miljö Natur & teknik

Fyra gener kopplade till tvångssyndrom

Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner.

Läs mer

17 Okt |Uppsala universitet | Hälsa & medicin

Upptäckt av ny mekanism ger insikt i ärftliga ämnesomsättningssjukdomar

Forskare har upptäckt en mekanism som återstartar avbruten DNA-kopiering i cellernas energiproducerande mitokondrier. Upptäckten ger förståelse för uppkomsten av ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.

Läs mer

17 Okt |Umeå universitet | Hälsa & medicin

Så styr generna hästarnas gångarter

Hur påverkar ärftlighet gångarter och prestation hos hästar? Upptäckten av den muterade ”passgenen”, DMRT3, väckte stor uppmärksamhet 2012. Nu har forskare vid SLU studerat olika effekter av DMRT3 på varmblodig travhäst, kallblodig travhäst, finnhäst samt islandshäst.

Läs mer

17 Okt |SLU | Natur & teknik

Samma luktmekanism hos alla djur

Nervceller i så skilda arter som insekter och däggdjur använder samma mekanism för att reglera luktkänslighet. Ett samarbete mellan forskare inom naturvetenskap och medicin har lett till upptäckten. Den så kallade Hedgehog-signalering reglerar luktsinnet för alla djur från bananfluga till…

Läs mer

17 Okt |Umeå universitet | Natur & teknik

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Spelen som är mest beroendeframkallande

Vissa spelformer leder lättare till beroende än andra. Spelautomater, kasinospel, bingo och poker sticker ut som nära förknippade med spelberoende, visar en studie baserad på forskning vid Göteborgs universitet.

Läs mer

19 Okt |Göteborgs universitet

Deprimerade pappor får ingen hjälp

Att nyblivna mödrar kan drabbas av depression är allmänt känt. Däremot är det värre med kunskapen om pappadepressioner. En ny studie från Lunds universitet visar att depressioner bland nyblivna fäder kan vara vanligare än man trott. Risken är stor att…

Läs mer

18 Okt |Lunds universitet

Goda effekter av yoga på fängelserna

Yoga gör att intagna på fängelser mår bättre. En forskningsstudie bland intagna på svenska fängelser visar efter tio veckors yoga var de intagna mindre aggressiva, mindre stressade och hade bättre kontroll på sina impulsiva handlingar.

Läs mer

18 Okt |Högskolan Väst

Stödet till unga som varit tvångsomhändertagna eftersatt

Vad händer med ungdomars familjerelationer när de blir placerade på särskilda ungdomshem? Det vill Sofia Enell, Hälsohögskolan vid Jönköping university ta reda på. – Kunskapen inom detta är begränsad, studien kan därför ge oss viktig kunskap om hur vi bättre kan…

Läs mer

18 Okt |Jönköping University

Dags för individanpassad pensionsålder?

Allt fler blir allt äldre. Men hur länge kan vi egentligen fortsätta jobba? Och vad skulle en högre pensionsålder innebära för arbetsmarknaden?

Läs mer

16 Okt |Redaktionen forskning.se

Högre livskvalitet i slutet av arbetslivet för egenföretagare

Människor som får möjlighet att fortsätta jobba långt upp i åldern, men på egna villkor, mår bättre. Att stimulera entreprenörskap bland äldre kan vara ett effektivt sätt att öka arbetskraftsutbudet och minska påfrestningarna på pensionssystemet samtidigt som man höjer livskvaliteten…

Läs mer

16 Okt |Linnéuniversitetet

Stora utmaningar för traditionell markanvändning i fjällområdet

Fäbodbruk och samisk renskötsel är två former av traditionell markanvändning i Sveriges fjällområden. Den lokala och traditionella ekologiska kunskap som fäbodbrukare och renskötare besitter, är viktig för att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Men både…

Läs mer

12 Okt |SLU

Polisens filmande föremål för forskning

Enskilda poliser filmar allt oftare sitt eget arbete i syfte att förebygga våld och för att samla bevis. Men vilka konsekvenser får de kroppsburna kamerorna för polisens arbete och för den enskildes integritet? Det ska forskare nu studera.

Läs mer

12 Okt |Göteborgs universitet

Charmen med en psykopat

Psykopati fascinerar. Enligt populärkulturen lurar en psykopat i varje vrå. Men psykopati är sällsyntare än så, och det går att behandla. Låt två svenska psykopatiforskare med inriktning på barn – nyansera bilden en aning.

Läs mer

11 Okt |Redaktionen forskning.se

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Ny dryck håller blodsockret i schack

Livsmedelsforskare i Lund har upptäckt att det är hälsosamt att få i sig små mängder krom och vissa aminosyror före maten. Varför? Jo, denna blandning utspädd i vatten dämpar rejält den blodsockerstegring som uppstår när man äter. Nu hoppas de…

Läs mer

20 Okt |Lunds universitet

Lokal hiv-behandling kan hjälpa fler i låginkomstländer

Att behandla hiv-patienter med samtidig tuberkulos är en utmaning för världens låginkomstländer. Men det går att ge säker behandling även med små medel, visar en avhandling från Lunds universitet med fokus på lokal hiv-vård vid hälsocentraler i Etiopien.

Läs mer

20 Okt |Lunds universitet

Lättare bedöma risk för badsårsfeber

Bakterier som orsakar badsårsfeber väntas bli vanligare i våra vatten till följd av klimatförändringarna. Nu har forskare tagit fram en modell som gör det lättare att bedöma om och när det är riskfyllt att bada i Östersjön.

Läs mer

20 Okt |Umeå universitet

Exosomerna inblandade vid typ 2-diabetes-utbrott

Hos friska personer blockerar exosomer – små signalbärare som celler skickar ut – hopklumpning av det protein som ger upphov till typ 2-diabetes. Exosomer hos patienter med sjukdomen har inte samma förmåga.

Läs mer

20 Okt |Chalmers tekniska högskola

Spelen som är mest beroendeframkallande

Vissa spelformer leder lättare till beroende än andra. Spelautomater, kasinospel, bingo och poker sticker ut som nära förknippade med spelberoende, visar en studie baserad på forskning vid Göteborgs universitet.

Läs mer

19 Okt |Göteborgs universitet

Deprimerade pappor får ingen hjälp

Att nyblivna mödrar kan drabbas av depression är allmänt känt. Däremot är det värre med kunskapen om pappadepressioner. En ny studie från Lunds universitet visar att depressioner bland nyblivna fäder kan vara vanligare än man trott. Risken är stor att…

Läs mer

18 Okt |Lunds universitet

Lönsamt med it-baserad hemvård för KOL-sjuka

Forskningsinstitutet RISE har tillsammans med 21 berörda parter tagit fram en hemvårdslösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet med hjälp av it. Hemvården innebär tät kontakt mellan patient och vårdgivare och den första totallösning som testats på verkliga patienter…

Läs mer

18 Okt |RISE Research Institutes of Sweden

Goda effekter av yoga på fängelserna

Yoga gör att intagna på fängelser mår bättre. En forskningsstudie bland intagna på svenska fängelser visar efter tio veckors yoga var de intagna mindre aggressiva, mindre stressade och hade bättre kontroll på sina impulsiva handlingar.

Läs mer

18 Okt |Högskolan Väst

Fyra gener kopplade till tvångssyndrom

Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner.

Läs mer

17 Okt |Uppsala universitet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Blodmolekyl lockar rovdjur och varnar bytesdjur – däribland människan

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur – men får människor att känna sig stressade och reagera som om de vore bytesdjur.

Läs mer

20 Okt |Karolinska Institutet

Ultrastarka gammastrålar kan ta oss bortom ljusets gränser

Forskare har upptäckt ett helt nytt sätt att skapa extremt energirika ljusstrålar. Fotonerna i strålarna innehåller en miljard gånger mer energi än fotonerna i vanligt ljus.

Läs mer

19 Okt |Chalmers University of Technology

Urtida växthuseffekt gav oss brandskyddade träd

Idag finns barrträd med en extrem anpassning till skogsbränder och deras ursprung är från en tid som präglades av extrem växthuseffekt med hög risk för bränder över hela jordklotet. För 100 miljoner år sedan var många arter av träd skyddade…

Läs mer

18 Okt |Naturhistoriska riksmuseet

Fjorton blåfenade tonfiskar märkta i svenska vatten

Det första tonfiskmärkningsprojektet i svenska och danska vatten är nu avslutat. Totalt har 18 blåfenade tonfiskar märkts i Kattegatt och Skagerrak – 14 av dem i Sverige. Tonfiskarna, som vägde mellan 130-250 kilo, bär nu på satellitsändare som under 12…

Läs mer

18 Okt |SLU

Så styr generna hästarnas gångarter

Hur påverkar ärftlighet gångarter och prestation hos hästar? Upptäckten av den muterade ”passgenen”, DMRT3, väckte stor uppmärksamhet 2012. Nu har forskare vid SLU studerat olika effekter av DMRT3 på varmblodig travhäst, kallblodig travhäst, finnhäst samt islandshäst.

Läs mer

17 Okt |SLU

Samma luktmekanism hos alla djur

Nervceller i så skilda arter som insekter och däggdjur använder samma mekanism för att reglera luktkänslighet. Ett samarbete mellan forskare inom naturvetenskap och medicin har lett till upptäckten. Den så kallade Hedgehog-signalering reglerar luktsinnet för alla djur från bananfluga till…

Läs mer

17 Okt |Umeå universitet

Därför hittar bina hem

För första gången kan forskare nu visa vad som sker i hjärnan hos ett bi när det flyger raka spåret hem igen efter att mitt i natten ha flugit långa, krångliga, krokiga sträckor genom tät vegetation i jakt på föda.

Läs mer

17 Okt |Lunds universitet

Solskydd i skalet på urgammal sköldpaddsunge

Det finns väl bevarade färgämnen och andra biomolekyler hos en 54 miljoner år gammal havssköldpadda. Det har forskare vid Lunds universitet upptäckt. Analysen på molekylnivå visar att sköldpaddans skal hade pigment som skyddade mot solens starka strålar.

Läs mer

17 Okt |Lunds universitet

Digital assistent ska hjälpa ninja-programmerare

IBM:s Watson och Apples Siri är två exempel på datoriserade system som hjälper oss människor analysera information och få svar. Forskare vid Linnéuniversitetet har tagit fram ett system som på liknande sätt hjälper programmerare skapa programkod som bättre utnyttjar kapaciteten…

Läs mer

17 Okt |Linnéuniversitetet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Lättare bedöma risk för badsårsfeber

Bakterier som orsakar badsårsfeber väntas bli vanligare i våra vatten till följd av klimatförändringarna. Nu har forskare tagit fram en modell som gör det lättare att bedöma om och när det är riskfyllt att bada i Östersjön.

Läs mer

20 Okt |Umeå universitet

Allt mer järn i sjöarna gör vattnet brunt

Halten järn i sjöar ökar kraftigt på många håll i norra Europa, däribland Sverige. Det visar en studie från Lunds universitet som granskat 23 års data från tio länder. Höga järnhalter bidrar till att vattnet blir brunare, och dessutom binder…

Läs mer

20 Okt |Lunds universitet

Urtida växthuseffekt gav oss brandskyddade träd

Idag finns barrträd med en extrem anpassning till skogsbränder och deras ursprung är från en tid som präglades av extrem växthuseffekt med hög risk för bränder över hela jordklotet. För 100 miljoner år sedan var många arter av träd skyddade…

Läs mer

18 Okt |Naturhistoriska riksmuseet

Fjorton blåfenade tonfiskar märkta i svenska vatten

Det första tonfiskmärkningsprojektet i svenska och danska vatten är nu avslutat. Totalt har 18 blåfenade tonfiskar märkts i Kattegatt och Skagerrak – 14 av dem i Sverige. Tonfiskarna, som vägde mellan 130-250 kilo, bär nu på satellitsändare som under 12…

Läs mer

18 Okt |SLU

Doftämnen kan stoppa barkborrens angrepp

Naturliga doftämnen som sprids i skogen och effektivt stoppar angrepp från insekter som förstör skogsvärden för mångmiljonbelopp. Det kan bli verklighet i ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Hittills lovar resultaten gott.

Läs mer

16 Okt |Lunds universitet

Hög risk för nya utbrott av kräftpest

Risken för ytterligare spridning av signalkräfta och nya utbrott av kräftpest i svenska flodkräftvatten är fortsatt mycket hög. Det visar en ny rapport från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Den främsta orsaken är olaglig hantering.

Läs mer

16 Okt |Lunds universitet

Nyupptäckta gener för antibiotikaresistens kan leda till nya mediciner

76 nya gener som ger antibiotikaresistens har upptäckts genom analys av stora mängder DNA-sekvenser från olika bakterier. Flera av dessa hittills okända resistensgener gör att bakterier kan stå emot även den mest kraftfulla antibiotikan, visar forskare vid Chalmers och Göteborgs…

Läs mer

16 Okt |Chalmers tekniska högskola

Musslor i Östersjön lika stora utsläppsbovar som 20 000 mjölkkor

Musslor och maskar är stora producenter av växthusgasen metan, visar en studie vid Stockholms universitet och Cardiff University. Musslornas utsläpp av metangas i Östersjön motsvarar lika mycket som 20 000 mjölkkor.

Läs mer

13 Okt |Stockholms universitet

Stora utmaningar för traditionell markanvändning i fjällområdet

Fäbodbruk och samisk renskötsel är två former av traditionell markanvändning i Sveriges fjällområden. Den lokala och traditionella ekologiska kunskap som fäbodbrukare och renskötare besitter, är viktig för att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Men både…

Läs mer

12 Okt |SLU

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Machokultur får kvinnliga läkare att tänka om vid specialisering

Trots en jämn könsfördelning på läkarprogrammen kvarstår könssegregeringen när de blivande läkarna väljer specialisering. Manliga läkare väljer specialitet efter intresse, medan kvinnliga läkare väljer bort vissa specialiteter på grund av machokultur och exkluderande stämning, visar en studie vid Umeå…

Läs mer

16 Okt |Umeå universitet

Svårt för fritidshem att kompensera för barns olika livsvillkor

Alla barn ska ha likvärdiga fritidshem - oavsett bakgrund och uppväxtvillkor. Detta enligt läroplanen för svensk skola. I verkligheten kämpar fritidspersonal för att uppfylla ett uppdrag de inte riktigt får förutsättningar att uppfylla, säger forskaren Catarina Andishmand, vid Göteborgs universitet.

Läs mer

11 Okt |Göteborgs universitet

Parjobb rustar blivande sjuksköterskor för yrket

Sjuksköterskestudenter som jobbar parvis istället för en och en blir bättre rustade inför sitt framtida yrke. Och patienterna känner sig mer i centrum, visar en avhandling vid Linnéuniversitetet.

Läs mer

09 Okt |Linnéuniversitetet

Kameran visar treåringens sätt att se på världen

Hur ser treåringar på världen? Svar: På ett annat sätt än vi vuxna, konstaterar forskaren Lena O Magnusson som satt en kamera handen på förskolebarn.

Läs mer

06 Okt |Högskolan i Gävle

Splittring inom historieämnet

Historieämnet på högstadiet används både för att elever ska bli kritiskt tänkande och för att fostra dem till demokratiska medborgare. Denna splittring kan ge problem, visar forskning från Malmö högskola.

Läs mer

04 Okt |Malmö högskola

Mer på skoj när pojkar väljer sång

Flickor sjunger ofta återhållsamt och seriöst, medan pojkar tillåts sjunga på skoj. Men normerna utmanas och förändras när eleverna och musiklärarna leker sånglekar, och när eleverna sjunger som olika ”roller” i en skolshow.

Läs mer

02 Okt |Umeå universitet

Myterna om flerspråkighet

Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala flera språk. Men det finns många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Som att tvåspråkiga barn är mer…

Läs mer

26 Sep |Redaktionen forskning.se

Smarta telefoner utmanar lärarens roll i klassrummet

Mobiler i klassrummet kan skapa konflikter. Trots det har telefonerna blivit en del av den tekniska infrastrukturen för lärande då både lärare och elever använder telefoner som redskap i undervisning och skolarbetet. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Läs mer

26 Sep |Göteborgs universitet

Känslornas betydelse när spelfilm ingår i historieundervisningen

Att använda historisk spelfilm i undervisningen kan vara både en tillgång och ett problem för elevers lärande. Men hur påverkas elevernas kunskap om historia av att se en film som Schindler´s List? Och hur tar lärarna hand om de känslor…

Läs mer

25 Sep |Lunds universitet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Artificiell intelligens

Forskning.se har tagit fram en kunskapswebb om artificiell intelligens, AI, baserad på aktuell forskning.

Syftet är att väcka intresse för ämnet, visa var forskningen står idag och vilka konsekvenserna kan bli.

Artificiell intelligens, ingår på ett eller annat sätt i många människors vardag och påverkar viktiga demokratiska frågor om insyn, delaktighet, beslutsfattande och integritet.

Artificiell intelligens, är ett av vår tids mest fantasieggande områden. Redan idag kan datorerna lära sig nya saker genom smarta algoritmer.

Men vem bestämmer över algoritmerna? Och vad händer om maskiner får mer att säga till om än människor? Vi ger dig några av svaren – baserade på forskarintervjuer. Följ med på vår kunskapsresa om AI och framtidens samhälle!

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på forskningsnyheter från forskning.se

Vi skickar ut nyhetsbrevet en gång i veckan. För att få vårt nästa utskick fyll i din epostadress.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration genom att klicka på fliken "avprenumerera" högst upp i nyhetsbrevet.

Fyll i din epostadress för att få vårt nyhetsbrev

Här hittar du senaste nyhetsbrevet

Om du har frågor kontakta: red@forskning.se. Du kan även följa våra forskningsnyheter via vår RSS.

Vi finns där du är @forskningsnyhet


Vi finns där du är @forskningsnyhet