Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Revansch för braxen – ska gå från bifångst till delikatess
Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.
-
Salt från vägar kan skada sjöar även vid låga halter
Vägar saltas för att skapa framkomlighet i trafiken, men livet i sjöar kan påverkas även när salthalterna håller sig under gränsvärdena. Det visar en global studie. I Sverige har tre sjöar undersökts.
-
Vilda bin och honungsbin konkurrerar om blommorna
Honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, vilket kan leda till att vilda bin drabbas negativt.
-
Museimaterial visar hur Skånes flora förändrats de senaste 200 åren
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt...
-
Så ger ekologisk odling mest biologisk mångfald för pengarna
Att odla ekologiskt gynnar den biologiska mångfalden. Men gör mest miljönytta på marker där konventionell odling är som mest lönsam. Det behövs ekonomiska styrmedel som gör det gynnsammare för bönder att odla ekologiskt menar forskare.
-
Bättre miljö i älven utan förlust i kraftproduktion
Det går att genomföra åtgärder i reglerade älvar som ger mer miljövänliga flöden, med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Genom ekologisk reglering av flödet kan vissa av de reglerade vattendragens ekosystem återskapas och...
-
Ekologisk odling inte alltid bättre för miljön
Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på hur man mäter. Tittar man på mängden livsmedel kan ekologisk odling till och med leda till större mängd växthusgaser.
-
Vägkanter kan bli viktiga miljöer för pollinatörer
Vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för växter, fjärilar och humlor när hagar och ängar blivit färre. Om de sköts rätt och det är lite trafik vill säga.
-
Trädsort avgörande för småkrypen i stan
Det krävs insekter för att en stad ska fungera. Nu visar forskning att valet av trädsorter har större betydelse för det urbana insektslivet än man någonsin trott.
-
Vi vet inte vad som händer om djuren försvinner
Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte, men tidigare förluster av stora växtätande däggdjur har skakat jorden i grunden.
-
Invasiv ullhandskrabba ökar i Vänern
Yrkesfiskare i Vänern har sett en ökning av den invasiva arten ullhandskrabba de senaste åren. Krabban förstör både fiskeredskap och fångst, och kan orsaka kräftpest. En fortsatt övervakning är viktigt för att den inte ska få fäste...
-
Vilda växter kan rädda maten i ett varmare klimat
Tusentals vilda växter går att äta. Men några få odlade grödor står för nästan allt vi äter. Vad händer om klimatet slår ut bara en? Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor,...
-
Nyckelområden för biologisk mångfald hotade – oavsett hur de definieras
Det är svårt att jämföra olika områden med varandra när det gäller värdet av att bevara biologisk mångfald. Dessutom är de områden som idag är avsatta för skydd av biologisk mångfald inte tillräckligt skyddade för...
-
Undervisning i naturen väcker intresse för biologisk mångfald
Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på...
-
Biologisk mångfald spelar roll för alla hållbarhetsmålen
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till...
-
Intensivare skogsbruk och biologisk mångfald – hur går det ihop?
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett...