avverkad skog, en kvarlämnad dunge på avstånd
Bild: Unsplash/Matt Palmer
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.

Statsvetaren Matilda Miljand forskar inom miljö- och klimatpolitik vid Stockholms universitet, bland annat om hur man kan utvärdera miljöpolitik. Hon tycker att frågor om klimatet fick ett mycket snävt utrymme i 2022 års valrörelse.

– Klimatdebatten i valet kom att bli väldigt smal. Den kom i stor utsträckning att fokusera på energifrågan och blev tidvis sammanblandad med frågan om de höga energipriser vi upplever just nu, vad som är orsaken till dessa priser och hur de ska hanteras, säger Matilda Miljand.

– När klimatomställningen ändå diskuterades kom den i huvudsak att handla om hur vi ska producera vår el, där för eller emot kärnkraft kom att dominera, och i viss utsträckning om elektrifiering som behövde göras.

Fick klimatfrågan tillräckligt med utrymme?

– Även om jag hade önskat att det pratats mer om klimatet skulle jag säga att det stora problemet inte var kvantiteten, att klimatfrågan inte lyfts, utan hur debatten kom att ramas in, kvaliteten på debatten.

Vad anser du saknas och varför?

– De frågor som saknades i klimatdebatten var konkreta förslag på hur vi kan skynda på omställningen av samhället. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport att vi behöver öka tempot i omställningen om vi ska nå målen. Vilka politiska verktyg som partierna ville ta till för att öka tempot var frånvarande i debatten.

Elledningar i solnedgång
Bild: Unsplash/Matthew Henry

– Det saknades också en diskussion om hur vi värnar den biologiska mångfalden – något som är viktigt både för att kunna motverka klimatförändringarna och för att kunna hantera de klimatförändringar som kommer att ske – och frågor om hur vi kan skapa beteendeförändringar och mer hållbara konsumtionsmönster.

Vad tror du det får för betydelse för miljöpolitiken?

– Jag tror att kombinationen av höga energipriser och den inkommande regeringens fokus på kärnkraft kommer att leda till ett smalare fokus på hur vi kan öka elproduktionen. Det motstånd som finns bland flera partier i den tilltänkta regeringskonstellationen mot reduktionsplikten gör också att det är möjligt att Sverige kommer att minska kraven på att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel – trots att detta hittills varit ett av de verktyg som haft störst effekt på utsläppen på transportsidan.

Det är reduktionsplikten

Reduktionsplikten innebär en skyldighet för företag som säljer bensin, diesel och flygfotogen att minska växthusgasutsläppen genom att blanda in förnyelsebara bränslen.

Reduktionsplikten höjdes den 1 januari 2022 från 6 till 7,8 procent för bensin och från 26 till 30,5 procent för diesel.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har före valet 2022 uppgett att de vill dra i bromsen för reduktionsplikten så att inte priserna på drivmedel ska fortsätta uppåt. Istället för 66 procents inblandning av förnyelsebara bränslen till 2030 vill Moderaterna att Sverige ska hålla sig till EU:s lägstanivå, det vill säga 13 procent.

Källa: Energimyndigheten, DN och Aktuell hållbarhet.

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera