Massutdöendet av arter – därför får krisen så lite uppmärksamhet
Biologisk mångfaldEkosystemHållbar utvecklingKlimatetVärldens ledare möts igen, denna gång för att hantera ytterligare en akut kris, nämligen förlusten av kanske en miljon arter under kommande år. Men frågan får väldigt lite uppmärksamhet jämfört med klimatfrågan. Här är skälen till det, enligt forskare.
Den kallas ibland för det sjätte massutdöendet, den förlust av biologisk mångfald som forskarna varnar för. 75 procent av jordens landyta är tydligt påverkad av mänsklig aktivitet och en miljon arter är så hotade att de riskerar att utrotas inom de närmaste årtiondena enligt FNs expertpanel för biologisk mångfald.
Artförlusten är en av de akuta frågor som ska diskuteras vid COP15-mötet i Kanada i december 2022. Målet är att förhandla fram ett nytt internationellt ramverk för den biologiska mångfalden på jorden.
Akut hot även mot människan
Och frågan är verkligen akut, enligt forskare. Förlusten av arter är ett hot mot människans framtid, inte minst.
– Arter bidrar till en fungerande natur som ger oss olika tjänster. I en föränderlig värld vet vi inte vilka arter som kan bli viktiga i framtiden. Den enda hållbara strategin är därför att bevara mångfalden – både vanliga och ovanliga arter, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och deltagare vid mötet i december.
Rättvisefrågan viktig
Det som behövs, säger han, är en överenskommelse som motsvarar klimatavtalet Parisavtalet. Och precis som i klimatförhandlingarna behövs ett rättviseperspektiv.
– Vi i industrialiserade länder som redan har förött mycket av vår natur kan knappast vänta oss att fattigare länder skall acceptera starkt ökat naturskydd utan rimlig ekonomisk kompensation, säger Henrik Smith.
Obalansen mellan den rika och den fattiga världen gör sig också påmind när det gäller avsättning av mark för att skydda biologisk mångfald, säger Maria Blasi, forskare vid Lunds universitet och mötesdeltagare. Enligt ett förslag ska 30 procent av hav och mark vara skyddade till år 2030. Frågan är kontroversiell och väntas leda till diskussioner.
– Vem ska bestämma vad som ska skyddas? Vem ska avsätta eller avstå från land? Och vem ska bekosta det? säger Maria Blasi.
Artförlusten har hamnat i skuggan
Klimatkrisen har fått en enorm uppmärksamhet jämfört med krisen för biologisk mångfald. Det kan bero på att biologisk mångfald är svårare att kommunicera, enligt Maria Blasi.
– Det är väldigt komplext, det är inte som matte, att ett plus ett blir två. Det handlar om interaktioner och relationer, hur olika arter är beroende av varandra. Klimatförändringen är lättare att kommunicera eftersom vi kan följa hur koldioxiden i atmosfären ökar och också se hur temperaturerna stiger. När det gäller biodiversitet är det inte lika enkelt, säger hon.
Thomas Hickmann, statsvetare vid Lunds universitet, säger att bristen på uppmärksamhet kan bero på att människor, i sin vardag, inte märker krisen för den biologiska mångfalden. Många vet säkerligen inte heller hur beroende mänskligheten är av olika ekosystemtjänster. Thomas Hickmann ser tidig utbildning av barn och unga som en central fråga för att lösa biodiversitetskrisen, liksom en politisk vilja att ta tag i den. En normförskjutning är också nödvändig, menar han.
– Vi behöver en förståelse för att vi är en del av naturen och inte kan exploatera den för alltid.
Risk för tandlöst avtal
Det blir sannolikt ett avtal vid mötet i Kanada i december. Men risken finns att ambitionsnivån sätts för lågt, menar forskarna.
– Det finns många andra kriser som pockar på uppmärksamheten just nu. Förhoppningen ligger dock i att insikten ökat om att kriserna – den om klimatet och den om biodiversitet – är kopplade och därför måste lösas samtidigt, säger Henrik Smith.
Mötet i Montreal och Konventionen om biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald skapades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och började gälla 1993. Konventionen kompletterades senare med två protokoll: Dels Cartagenaprotokolle, om hur man ska skydda biologisk mångfald från risker kopplade till genmodifierade grödor, dels Nagoyaprotokollet – om tillträde till genetiska resurser samt en rättvis fördelning av inkomster och nyttor kopplade till användandet av dem.
År 2010 antog världssamfundet en strategisk plan, de så kallade Aichimålen, för hur man skulle förbättra situationen för den biologiska mångfalden under 2011 till 2020. På grund av Covid-pandemin har inget nytt ramverk kommit på plats för tiden efter 2020.
Ett Post-2020 Global Biodiversity Framework är ett av målen för COP15 i Montreal den 7–19 december. COP står för “conference of the parties” – alltså ett möte för de parter som undertecknat konventionen – och siffran anger vilket möte i ordningen det är. Parterna möts i regel vartannat år. Förslaget till nytt ramverk som ska diskuteras på COP15 innehåller fyra övergripande mål och 22 delmål.
Källa: Lunds universitet
Läs mer om det sjätte massutdöendet: Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld