Artikel från forskning.se

En miljon arter är hotade. Men människan överlever även om sjätte massutdöendet blir ett faktum, menar forskare. Liksom kackerlackor, kråkfåglar och råttor.

Under de 4,5 miljarder år som jorden har funnits har den gått igenom åtminstone fem massutdöenden. Under dessa massutdöenden dog, precis som namnet antyder, ett stort antal av jordens invånare ut under en förhållandevis kort tid.

För 65 miljoner år sedan slog en asteroid ner på jorden och orsakade det femte massutdöendet – 75 procent av allt liv försvann, bland annat alla dinosaurier.

Idag gör människan sitt bästa för att åstadkomma det sjätte massutdöendet. Enligt FN hotas över en miljon arter av utrotning – en siffra som kan få vem som helst att känna domedagsstämning. Fråga är hur många arter som överlever den här gången. Och vilka?

Jobbigt för insekterna

Förra massutdöendets allra kändaste offer var dinosaurierna. Den här gången verkar de flesta djurgrupper vara lika illa drabbade. Enligt en studie vid Göteborgs universitet är till exempel utrotningshastigheten av däggdjur den största sedan slutet av dinosauriernas era, och år 2100 tros hastighet av utdöende vara upp till 30 000 gånger högre än den naturliga.

Råttor, liksom tvättbjörnar och kråkfåglar kan överleva i en mängd olika miljöer genom att äta det som finns att tillgå.

Fem massutdöenden

  • Ordovicium, 440 miljoner år sedan. 60 procent av allt havsliv dör ut. Ryggradsdjuren decimeras kraftigt. Berodde troligtvis på en kraftig sänkning av den globala havsnivån.
  • Devon, 360 miljoner år sedan. 70 procent av alla arter på jorden dog ut. Orsak: okänd.
  • Perm, 250 miljoner år sedan. Det kanske största massutdöendet i jordens historia har kopplats till gigantiska vulkanutbrott i Sibirien. Stora utsläpp av växthusgaser ledde till extrem global uppvärmning och förlust av nästan alla arter i haven och på land. Läs också: Massiv algblomning bakom värsta massutdöendet
  • Trias, 200 miljoner år sedan. Utplånade drygt 20 procent av alla havslevande djurfamiljer. Orsaken kan ha varit vulkanutbrott när superkontinenten Pangea delade sig.
  • Krita, 65 miljoner år sedan. 75 procent av jordens arter dog ut när en asteroid slog ner på yucatanhalvön: alla dinosaurier utom fåglarna, flygödlor, ammoniter och de flesta marina reptiler. Små däggdjur, krokodiler och sköldpaddor överlevde.

Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid SLU, vill uppmärksamma den eskalerande insektsdöden som han menar inte fått samma uppmärksamhet som hoten mot ryggradsdjuren, det vill säga däggdjur, fåglar, fiskar, grod- och kräldjur.

Han refererar bland annat till en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation som menar att upp till en halv miljon insektsarter står inför utrotning. Den handlar alltså om hotade arter, inte antalet hotade insekter som är betydligt fler.

– Det finns inga tecken på att alla världens insekter håller på att dö ut, med det finns stora grupper som det är ganska illa för. Och eftersom det finns nästan tusen gånger fler insekter än ryggradsarter kommer insekterna automatiskt att bli bland de största förlorarna, säger Tomas Roslin.

Människor behöver insekter

När insekterna minskar i antal blir också människan en förlorare. Till exempel är tre fjärdedelar av de växter människan odlar insektspollinerade. Dessutom bidrar insekter till näringsämnenas kretslopp, till exempel genom att bryta ner döda djur.

– Man talar om livets ”McDonaldisering”, det vill säga att hela världen ser likadan ut med ändlösa vetefält och eukalyptusskogar, och att detta lett till att vi befinner oss i ett massutdöende. Vi har lagt rabarber på hela jorden och trängt ut andra arter, säger Tomas Roslin.

Specialisterna går lättare under

Trots detta finns det faktiskt några djurgrupper – både insekter och ryggradsdjur – som det idag går bra för. Det handlar framförallt om så kallade generalister, djur som relativt snabbt kan anpassa sig till en ny miljö skapad av människan.

Ett klassiskt exempel på generalister är råttor, tvättbjörnar och kråkfåglar. Djur som lärt sig att överleva i en mängd olika miljöer genom att äta det som finns att tillgå. Bland insekterna finns bland annat mal, kackerlacka och bladlöss.

Kackerlackor trivs i miljöer som människan skapat.

De arter som inte är generalister kallas specialister och lever tvärtemot generalisterna inom en liten och väl avgränsad miljö. Ofta äter de bara en viss typ av föda. Sker det en förändring i miljön eller i tillgången på föda är anpassningsgraden liten. Koala, panda och axolotl är exempel på sådana specialister.

Ola Olsson, lektor i zooekologi och lektor i bevarandebiologi vid Lunds universitet, berättar om forskning på generaliserade respektive specialiserade växter, som visar på samma sak.

– Vi gjorde en studie på Skånes flora som tydligt visar på en dramatisk minskning av antalet specialister till förmån för generalister. De arter som tycker om kväve, som bland annat finns i åkerjordar, och som tycker om att stå i halvskugga gynnas, till exempel brännässlor och kirskål. Det stora flertalet arter är dock specialister och de gynnas inte, säger han.

Kvar blir arter som trivs med människorna

Sent omsider har människan fått upp ögonen för flera av de specialiserade arterna och flera bevarandeprojekt har startats för att rädda det lilla antal som finns kvar. Men enligt Ola Olsson finns det en risk att dessa insatser bara fungerar som konstgjord andning.

– Om de inte kan ersättas med långsiktigt hållbara strategier kommer många arter att försvinna inom kort och kvar blir de som trivs med människan. Det gäller även floran.

Största hoten mot den biologiska mångfalden

Detta har påverkat förlusten av biologisk mångfald mest de senaste 50 åren:

  • förändrad användning av mark och vatten är det som drabbat andra arter allra mest. Idag använder människor en tredjedel av jordens landyta och nästan tre fjärdedelar av sötvattenresurserna till odling och boskapsskötsel. Städernas areal har fördubblats sedan 1992 och utbyggnad av vägar, dammar, kraftverk etc har trängt undan skogar, våtmarker och gräsmarker.
  • klimatförändringar: många arter förmår inte anpassa sig till de snabba förändringarna.
  • föroreningar: exempelvis har plastföroreningarna i haven ökat tiofaldigt sedan 1980, och påverkar många arter.
  • spridning av främmande arter: sedan 1980 har antalet invasiva arter ökat med 40 procent
  • jakt och fiske

Källa: Naturvårdsverket

Människan överlever – i en fördärvad värld

Människan räknas som en generalist och varken Ola Olsson eller Tomas Roslin är oroade över att mänskligheten befinner sig på utdöendets rand. Tvärtom är människan en av de mest anpassningsbara arterna på jorden. Däremot finns det ett ”hot” mot vårt sätt att leva.

– Jag ser hotet mot mänskligheten som litet, men hotet mot vårt sätt att leva och världen som vi är vana vid att se den som stort. Vi håller på att fördärva den värld vi lever i, men det finns en så stark överlevnadskraft hos oss att vi har goda chanser att hitta sätt att hantera det, säger Ola Olsson.

närbild på blommande nässla
Brännässlor gynnas av stora mängder kväve och kan vara ett tecken på övergödning.

Slutet för majoriteten av alla frukter

Ett exempel är hoten mot pollinatörerna. Även om pollinatörerna skulle försvinna innebär det inte slutet för mänskligheten, säger Ola Olsson. Däremot innebär det slutet för majoriteten av alla frukter och vissa baljväxter.

– 70 procent av de grödor vi äter är insektspollinerade, men vi dör inte om vi inte får i oss dem. Det finns fortfarande vindpollinerande växter som spannmål. Om pollinatörerna helt försvinner skulle det förmodligen leda till försämrad trygghet i livsmedelsförsörjning lokalt, men generellt skulle det främst innebära en mer enahanda och onyttigare kost, snarare än att alla människor skulle svälta ihjäl. Även produktionen av djurfoder skulle drabbas, men inte upphöra.

Fulare och tråkigare värld

Enligt forskarna verkar det inte finnas mycket som skulle kunna ta död på mänskligheten, åtminstone inte helt och hållet. Däremot går vi högst sannolikt en fulare, tråkigare och onyttigare framtid till mötes – om den västerländska människan inte ändrar sitt sätt att leva radikalt.

Genom att producera och konsumera prylar och tjänster i ohållbar takt har koldioxidnivån i atmosfären ökat med nästan 50 procent sedan förindustriell nivå. Det innebär en rejäl uppvärmning av klimatet, vilket påverkar allt från biologisk mångfald till jordbruk.

Enligt FN-organet IPBES (FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster) sker dagens artdöd tio gånger snabbare än på 1970-talet. Exakt hur snabbt utdöendet går är svårt att ge svar på, men helt klart är att artdöden går snabbare än under någon av de fem tidigare massutdöendena.

Trots att det blir tufft att vända trenden är det viktigt att vi försöker, menar Ola Olsson.

– Det är absolut önskvärt att stoppa massutdöendet. Dels av etiska och moraliska skäl, dels för att vår livskvalitet kommer att försämras på så många plan. Det kommer att bli dyrare att leva om vi låter alltför mycket av den biologiska mångfalden försvinna. Och jag tror att massutdöendet går att stoppa om vi verkligen försöker.

Men om vi krockar men en asteroid?

Om en himlakropp av samma storlek som den som dödade dinosaurierna slog ner på jorden idag, skulle det enligt Ola Olsson få samma konsekvenser som för 65 miljoner år sedan. Det massutdöendet skedde på ett par timmar och de varelser som inte dog direkt svalt ihjäl inom kort. Skulle det hända idag har vi människor inte mycket att säga till om. Men några av skulle troligen överleva på reserver. Antagligen skulle inte ens en asteroid (eller atomvinter) ta död på varenda människa eftersom vi är så anpassningsbara och kan äta nästan vad som helst. 

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera