Celler

Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att överlevare kan ha försämrad blodbildning lång tid efter sjukdomen.

Går det att trigga antikroppar för att ge immunförsvaret mer kraft att bekämpa coronaviruset? Det har forskare undersökt genom att skapa en "cocktail" med förändrade antikroppar.

Forskare har upptäckt att vissa T-celler i blodet kan producera acetylkolin, som hjälper till att reglera blodtryck och inflammation i kroppen. Det kan också finnas en koppling mellan immuncellerna och tillfrisknande för IVA-patienter.

Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på hjärtslagen vid den ovanliga hjärtsjukdomen LQTS. Däremot tycks andra ämnen i kroppen ha en skyddande effekt, visar en studie.

Det är både svårt och tidsödande att ta högupplösta bilder på celler som rör sig. Forskare har därför utvecklat en metod för datadriven mikroskopi, som snabbt hittar rätt plats för att studera infektioner eller cancerceller.

Sjukdomar som MS och ledgångsreumatism kan skilja sig stort mellan patienter. Men med hjälp av digitala modeller har forskare fått en bättre bild av mekanismerna bakom inflammatoriska sjukdomar – något som kan leda till skräddarsydda behandlingar.

Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det kan förklara symtom som försämrat smak- och luktsinne, visar forskning.

Forskare har lyckats odla elektroder i hjärnan hos zebrafiskar. Det har gjorts med hjälp av kroppens egna molekyler och en speciell gel. Metoden kan på sikt bidra till att bota nervsjukdomar hos människor.

Ett speciellt cellprogram under fosterutvecklingen tycks förhindra cancersjukdomen akut myeloisk leukemi, AML. Det visar en studie som gjorts på möss.

Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare göra bättre analyser av celler som filmas i mikroskop. Den nya metoden kan underlätta utvecklingen av cancermediciner.

Vid flera sjukdomar kan benvävnad brytas ner, men vilka mekanismer som styr detta har delvis varit okänt. Nu har två faktorer som påverkar funktionen i benceller och skelettet identifierats.

Forskare har tagit fram en metod för att på nanonivå kunna se var i cellerna ett läkemedel hamnar, och hur molekylerna beter sig. Tekniken gör det möjligt att på sikt utveckla nya läkemedel och skräddarsydda behandlingar.

Forskare har tagit fram en ny prognosmetod som fungerar som en markör för tjocktarmscancer och flera andra tumörsjukdomar. Metoden, som bygger på en kombination av immunceller, kan också användas för att förutsäga behandlingsresultat vid immunterapi.

Forskare har sett hur en viss typ av protein rör sig för att vårt DNA ska kopieras. Upptäckten kan bidra till ökad förståelse av hur gener för antibiotikaresistens sprids mellan bakterier.

Forskare har skapat en konstgjord neuron som liknar biologiska nervceller. Den kan även stimulera naturliga nerver – något som väcker hopp om att på sikt kunna använda teknologin för olika behandlingar.

Forskare har upptäckt en tidigare okänd komponent i de nervceller som gör att vi kan uppfatta lukt. Upptäckten kan få betydelse för forskningen om nedsatt luktsinne – som drabbat många i samband med covid-19.