Celler

Sjukdomar som MS och ledgångsreumatism kan skilja sig stort mellan patienter. Men med hjälp av digitala modeller har forskare fått en bättre bild av mekanismerna bakom inflammatoriska sjukdomar – något som kan leda till skräddarsydda behandlingar.

Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det kan förklara symtom som försämrat smak- och luktsinne, visar forskning.

Forskare har lyckats odla elektroder i hjärnan hos zebrafiskar. Det har gjorts med hjälp av kroppens egna molekyler och en speciell gel. Metoden kan på sikt bidra till att bota nervsjukdomar hos människor.

Ett speciellt cellprogram under fosterutvecklingen tycks förhindra cancersjukdomen akut myeloisk leukemi, AML. Det visar en studie som gjorts på möss.

Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare göra bättre analyser av celler som filmas i mikroskop. Den nya metoden kan underlätta utvecklingen av cancermediciner.

Vid flera sjukdomar kan benvävnad brytas ner, men vilka mekanismer som styr detta har delvis varit okänt. Nu har två faktorer som påverkar funktionen i benceller och skelettet identifierats.

Forskare har tagit fram en metod för att på nanonivå kunna se var i cellerna ett läkemedel hamnar, och hur molekylerna beter sig. Tekniken gör det möjligt att på sikt utveckla nya läkemedel och skräddarsydda behandlingar.

Forskare har tagit fram en ny prognosmetod som fungerar som en markör för tjocktarmscancer och flera andra tumörsjukdomar. Metoden, som bygger på en kombination av immunceller, kan också användas för att förutsäga behandlingsresultat vid immunterapi.

Forskare har sett hur en viss typ av protein rör sig för att vårt DNA ska kopieras. Upptäckten kan bidra till ökad förståelse av hur gener för antibiotikaresistens sprids mellan bakterier.

Forskare har skapat en konstgjord neuron som liknar biologiska nervceller. Den kan även stimulera naturliga nerver – något som väcker hopp om att på sikt kunna använda teknologin för olika behandlingar.

Forskare har upptäckt en tidigare okänd komponent i de nervceller som gör att vi kan uppfatta lukt. Upptäckten kan få betydelse för forskningen om nedsatt luktsinne – som drabbat många i samband med covid-19.

Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.

När vi får en bakterieinfektion är det viktigt, ur bakteriens synvinkel, att inte växa för fort. För då kan allt gå åt pipan. Nu har forskare listat ut hur bakterier bestämmer den här takten. På sikt, hoppas forskarna, kan det ge bättre antibiotika.

B-celler är viktiga för vårt immunförsvar, men nu visar forskning att immuncellerna ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt, något som förhindrar läkning av vävnaden.

Risken att smittas av viruset bakom barnsjukdomen femte sjukan kan kopplas till blodgrupp. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Ett virus attackerar en bakterie. Och hur försvarar sig bakterien? Jo, genom att ta kål på sig själv, för att rädda andra bakterier. Nu hoppas forskare kunna utnyttja denna försvarsmekanism i kampen mot infektioner – kanske går det att lura farliga bakterier och förmå dem att förinta...