Svensk insjö omgiven av träd
I svenska insjöar finns ett myller av alger med olika egenskaper. Bild: Charlie Cornwallis
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare har studerat grönalger i svenska sjöar för att ta reda på vilka miljöer som gynnar flercellighet. Resultaten ger nycklar till hur komplext liv på jorden har utvecklats.

Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Samarbetet mellan celler inom flercelliga organismer har möjliggjort att exempelvis ögon, vingar och blad har utvecklats.

Forskare har dock vetat ganska lite om vilka miljöer som bidrar till att flercelliga grupper utvecklas. Den dominerande förklaringen är att grupplevande arter är bättre på att klara av miljöutmaningar. Att vara i en stor grupp kan till exempel skydda celler mot att bli uppätna.

Men resultaten från en ny studie utmanar denna förklaring.

– De visar att flercelliga grupper bildas, inte för att de i sig är fördelaktiga, utan snarare som en biprodukt av encelliga strategier för att minska miljöstress. Framför allt producerar celler en rad ämnen för att skydda sig mot miljön. Dessa ämnen verkar förhindra dotterceller från att spridas bort från sin modercell, säger Charlie Cornwallis som är forskare vid Lunds universitet.

Experiment visar grönalgernas utveckling

För att förstå hur – och varför – encelliga organismer utvecklas till att vara flercelliga experimenterade forskarna med grönalger i svenska insjöar. Här finns en stor variation bland arterna. Vissa alger är alltid encelliga, vissa är encelliga men blir flercelliga under särskilda förhållanden. Andra är alltid flercelliga och innehåller tusentals celler.

Experimentet gjorde det möjligt att identifiera de miljöförhållanden som främjar flercellighet, och även ta reda på fördelarna och nackdelarna för organismer. Forskarna kombinerade sedan data med information om de miljöer som grönalgerna har anpassat sig till över hela Sverige.

– Jag blev förvånad över att det inte fanns några fördelar eller nackdelar med att leva i flercelliga grupper. Tillstånden som enskilda celler upplever kan vara extremt olika när de simmar runt på egen hand, till att sitta ihop med andra celler och att behöva samordna aktiviteter. Tänk dig att du var fysiskt bunden till dina familjemedlemmar, jag tror att det skulle ha ganska stor effekt på dig, säger Charlie Cornwallis.

Nycklar till biologisk mångfald

Studien i svenska sjöar ger inte bara information om vilka grönalger som förekommer var och varför. Den bidrar också till ökad förståelse för ursprunget till den biologiska mångfalden som format världen omkring oss.

– Resultaten hjälper oss förstå hur komplext liv på jorden har utvecklats. De ger också information om hur en nyckelgrupp av arter – grönalgerna som genererar bränsle för ekosystemen – kan föröka sig och överleva under olika miljöförhållanden. Nästa gång du går längs stranden till en sjö rik på kväve kan du tänka att detta främjar utvecklingen av flercelligt liv, säger Charlie Cornwallis.

Vetenskaplig studie:

Single-cell adaptations shape evolutionary transitions to multicellularity in green algae, Nature ecology and evolution.

Kontakt:

Charlie Cornwallis, biologiska institutionen vid Lunds universitet,charlie.cornwallis@biol.lu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera