Kvinna luktar på en citron
Personer med postcovid kan ha svårt att känna lukt och smak.
Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det kan förklara symtom som försämrat smak- och luktsinne, visar forskning.

Många yttre faktorer kan påverka vilka av cellens alla gener som används vid en viss tidpunkt. Att kroppen kan slå på och stänga av gener bidrar till vår förmåga att anpassa oss till olika förhållanden. Den här regleringen av genanvändning kallas epigenetik.

En av regleringsmekanismerna innebär att en liten kemisk grupp, en så kallad metylgrupp, sätts på och plockas bort från dna-strängen. Minskad metylering av en gen kan vara ett tecken på att den blir lättare för cellen att läsa av och använda. Mycket metylering innebär oftast att genen inte används.

Forskare vid Linköpings universitet har tidigare sett att det går att utläsa på dna om personer har blivit exponerade för tuberkulosbakterien genom att titta på vissa epigenetiska förändringar.

Tio personer med postcovid undersöktes

I en ny studie har forskarna studerat blodprover från en liten grupp människor. Här ingick tio personer som haft symtom på postcovid i mer än tolv veckor. De vanligaste symtomen var en känsla av att inte få tillräckligt med luft, hjärtklappning och muskelsvaghet, men också förlust av lukt och smak.

De jämfördes sedan med en grupp personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt. De jämfördes också med individer som inte haft covid-19 när proverna togs.

Påverkar signalvägar för smak och lukt

Det visade sig att de tre grupperna skilde sig åt och hade tydliga metyleringsprofiler. Forskarna letade också efter vilka gener som skiljer sig åt i metyleringsmönster mellan grupperna.

– Vi hittar bland annat påverkan på signalvägar som styr smak och luktsinne. Det är som ett kvitto på att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk relevans, säger Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.

I studien fann forskarna också förändringar i det så kallade angiotensin-2-systemet. Det kan ha betydelse eftersom coronaviruset som orsakar covid-19 utnyttjar detta system för att ta sig in i och infektera celler.

Kan underlätta diagnos vid postcovid

Ett av flera tillstånd som liknar postcovid är kroniskt trötthetssyndrom, som också kallas ME/CFS.

– Ett viktigt fynd är att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, är påverkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en påverkan på cellernas energifabriker även vid kroniskt trötthetssyndrom, säger Maria Lerm.

I dag finns inget prov som läkare kan använda för att avgöra om en person har postcovid. Forskarna hoppas därför att studiens fynd ska kunna bidra till utvecklingen av diagnostiska verktyg för vården, som kanske även skulle kunna särskilja postcovid från liknande sjukdomstillstånd.

Mer om studien

Forskarna mätte metyleringsmönstret på 850 000 punkter i dna och använde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data.

Forskargruppen har tidigare gjort en studie på personer som nyligen tillfrisknat från covid-19 och upptäckte då en liknande epigenetisk omprogrammering av signalvägar kopplade till smak och lukt.

Studie:

Defining post-acute COVID-19 syndrome (PACS) by an epigenetic biosignature in peripheral blood mononuclear cells, Clinical Epigenetics.

Kontakt:

Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, maria.lerm@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera