Ung kvinna håller ett hjärtformat blad över sitt eget hjärta.
Artikel från Linköpings universitet

Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på hjärtslagen vid den ovanliga hjärtsjukdomen LQTS. Däremot tycks andra ämnen i kroppen ha en skyddande effekt, visar en studie.

Under en livstid slår hjärtat runt 2,5 miljarder gånger. Varje hjärtslag startas av en elektrisk impuls, som får hjärtmuskeln att dra ihop sig i en mycket välkoordinerad rörelse.

Hjärtats elektriska aktivitet styrs av små porer, jonkanaler, som går genom cellens membran och reglerar hur elektriskt laddade joner flödar in och ut ur cellen. Vissa jonkanaler fungerar som en gas och andra som en broms. Tillsammans styr de varje hjärtslag genom livet.

Jonkanaler påverkas vid ovanlig hjärtsjukdom

Sjukdomar som rubbar hjärtats rytm kan i vissa fall vara dödliga. En sådan hjärtsjukdom är långt QT-syndrom, eller LQTS.

Hos personer med den relativt ovanliga sjukdomen tar det längre tid än normalt för hjärtat att avsluta varje hjärtslag. Syndromet beror oftast på en medfödd ärftlig förändring, eller mutation, som påverkar någon av hjärtats jonkanaler.

– Vi försöker förstå vilka ämnen i kroppen som påverkar hur jonkanalerna fungerar. Om vi förstår hur den regleringen fungerar, kanske vi kan förstå varför en del individer är mer skyddade och andra drabbas hårdare, säger Sara Liin, forskare vid Linköpings universitet.

Fakta om LQTS

Hjärtsjukdomen beror på en genetisk förändring och orsakar en elektrisk störning i hjärtats muskelceller. Många som har sjukdomen får aldrig några symtom. Andra får en snabb hjärtrytm som kan leda till yrsel och svimning. Det flesta får symtomen under barndom och tonår.

Ungefär en av 2 000 personer har ett anlag för LQTS.

Källa: 1177

Rubbad hjärtrytm drabbar fler kvinnor

I en studie har forskarna intresserat sig för möjliga effekter av könshormonet östrogen.

Idén väcktes när hjärtspecialistläkare frågade forskarna varför kvinnor drabbades i större utsträckning – och allvarligare än män – av vissa ärftliga sjukdomar där hjärtats rytm rubbas, så kallad hjärtarytmi. Kvinnor anses nämligen generellt sett vara bättre skyddade mot hjärt-kärlsjukdom.

I studien undersökte forskarna en typ av jonkanal som oftast är muterad vid LQTS. Hämning av den här kanalens funktion är en riskfaktor som ökar risken för rubbningar av hjärtats rytm.

Jonkanal hämmas av östrogen

För att se om östrogenet hade effekt gjorde forskarna experiment där de förde in den mänskliga varianten av jonkanalen i grodägg, som saknar kanalen. Forskarna tillsatte den mest aktiva formen av könshormonet östrogen, östradiol, och mätte sedan funktionen.

Det visade sig att jonkanalen hämmades av östrogen. Forskarna tolkar detta som att östrogen kan öka risken för vissa hjärtrytmrubbningar. Andra könshormon hade ingen effekt.

Forskarna tittade också på jonkanalsmutationer som hittats i familjer med ärftliga rubbningar i hjärtrytmen. En del mutationer gav en hög känslighet för östrogen, medan andra ledde till att jonkanalen helt tappade sin känslighet för östrogen.

– Vi visar att vissa ärftliga mutationer som gör att jonkanalen fungerar sämre verkar bidra till en hög känslighet för östrogen, så det kan vara två riskfaktorer som samverkar särskilt hos kvinnor som är bärare av dessa mutationer. Vi tycker att vår studie ger en bra anledning att titta närmare på detta hos patienter, säger Sara Liin.

Andra kroppsegna ämnen kan skydda

Forskarna betonar att östrogen också har många positiva effekter och att risken med östrogen gäller kvinnor med en ärftlig förhöjd risk för LQTS.

I en annan studie har forskarna tittat på en grupp kroppsegna ämnen som kallas endocannabinoider. Den visade att endocannabinoider i stället verkar fungera  skyddande vid LQTS.

Enligt forskarna pekar fynden på att dessa faktorer kan vara viktiga att studera vidare i människor, och att det på sikt kanske kan leda till sätt att höja nivåerna av endocannabinoider för att motverka rytmrubbningarna.

Studie:

Long-QT mutations in KCNE1 modulate the 17β-estradiol response of Kv7.1/KCNE1, Science Advances.

Kontakt:

Sara Liin, forskare vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, sara.liin@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera