Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Går det att trigga antikroppar för att ge immunförsvaret mer kraft att bekämpa coronaviruset? Det har forskare undersökt genom att skapa en “cocktail” med förändrade antikroppar.

Många av de antikroppar som använts för att behandla covid-infektion under pandemin har varit så kallade neutraliserande antikroppar, som hindrar viruset SARS-CoV-2 från att infektera cellen.

Men i takt med att viruset muterat har dessa antikroppars förmåga att binda till viruset gått förlorad –  och därmed även deras skyddande effekt.

Antikroppar som kan trigga immunförsvaret

I en ny studie har forskare vid Lunds universitet i stället fokuserat på antikroppar som kan hjälpa immunförsvarets spelare att bekämpa viruset. Den här processen kallas opsonisering.

– Ofta talar man om att man vill neutralisera virus genom att hindra dem från att binda till kroppens celler. Det kan fungera bra, men vi vill också trigga i gång immunförsvarets förmåga att ta bort viruset, vilket kan göras genom opsoniserande antikroppar, som markerar viruset så att det kan elimineras, förklarar Pontus Nordenfelt, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Det här är opsonisering

Vid opsonisering markeras främmande ämnen i kroppen som kan vara farliga, till exempel bakterier och virus, så att immunförsvaret ska ta bort dem.

Antikroppar är en av de viktigaste så kallade opsoniner som kroppen har. När de bundit till den främmande partikeln kommer vita blodkroppar och eliminerar det ”hot” som antikropparna markerat.

Delar fungerar som varningsflaggor

Så kallade monoklonala antikroppar kommer från en och samma klon, och odlas fram i laboratorium i celler för att användas som behandling vid olika sjukdomar.

I studien har forskarna modifierat åtta sådana antikroppar genom att byta ut just de delar som signalerar till immunförsvaret att agera. De har också undersökt om olika kombinationer av antikropparna kan förbättra deras funktion.

Vanliga antikroppar förändrades

När forskarna bytte ut stammen på en av de vanligaste förekommande och Y-formade IgG-antikropparna, IgG1, till stammen från den mer kraftigt verkande antikroppen, IgG3, kom ett mycket bättre svar från immunförsvaret. Studierna är genomförda i möss och i mänskliga celler.

– Våra prekliniska resultat med mänskliga immunceller från donatorer tyder på att en cocktail av dessa IgG3- antikroppar skulle kunna ha en lovande klinisk effekt mot SARS-CoV-2 och dess varianter där vaccin inte ger optimalt skydd, säger doktoranden Arman Izadi vid Lunds universitet.

Kan binda till virusets spikprotein

De monoklonala antikropparna som forskarna designat kan även teoretiskt binda till flera olika ställen på ett och samma spike-protein*. Detta förbättrar möjligheterna till skydd, menar forskarna.

– Den starka effekt vi ser med våra cocktails förklaras troligen av att det är fler antikroppar på olika ställen av spike-proteinet som ”vinkar” till immunceller och visar var viruset är. Intressant nog var denna effekt störst och tydligast med IgG3-cocktails och inte med en cocktail av de ursprungliga IgG1. Detta talar ännu mer för att IgG3-modifierade antikroppar är lovande för behandling, säger Arman Izadi.

Illustration av coronaviruset där utbuktningarna ser ut som spikar.

*Coronaviruset använder sig av spike-protein, eller spikprotein, för att fästa på mänskliga celler och infektera dem. 

Öppnar för nya sätt att behandla coronainfektioner

Forskarna har tillgång till många antikroppar mot det nya coronaviruset, där åtta är av IgG3-typ. Nästa steg i forskningen är att undersöka om dessa binder till, och skyddar mot, de allra senaste virusvarianterna.

– Det här sättet att designa antikropparna så att deras signalerande förmåga förstärks öppnar upp för nya sätt att behandla SARS CoV-2-infektioner. Vi har redan lovande data och skulle detta fungera som vi tror, så kan man ta fram en antikropp som kan skydda mot alla varianter av SARS-CoV-2. Även framtida varianter av viruset, säger Pontus Nordenfelt.

Studie:

Subclass-switched anti-spike IgG3 oligoclonal cocktails strongly enhance Fc-mediated opsonization, Pnas.

Kontakt:

Pontus Nordenfelt, forskare och docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet, pontus.nordenfelt@med.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera