Artikel från Göteborgs universitet

Forskare har tagit fram en ny metod som dödar cancercellerna i den aggressiva hjärntumören glioblastom. Det görs med hjälp av en molekyl som blockerar vissa funktioner i cancercellerna.

Cancerceller, speciellt de celler som bildar aggressiva tumörformer, har på olika sätt förlorat kontrollen och lever i en mycket stressad tillvaro.

För att kunna hantera belastningen kidnappar cancercellerna mekanismer som friska celler använder för att bland annat reglera proteinproduktionen. Utan dessa mekanismer skulle cancercellen dö.

– Vi har nu lyckats hejda cancercellernas kidnappning genom att föra in en specialutvecklad molekyl i cellerna som blockerar en av dessa kidnappade försvarsvägar hos cancercellerna. Det gör att cancern tar död på sig själv, säger Leif Eriksson som är professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.

Med hjälp av superdatorer och avancerade simuleringar har forskarna tagit fram en variant av molekylen som även kan ta sig genom blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnvävnaden.

Hopp om behandling av glioblastom

Forskarnas framsteg gäller hjärntumörer av typen glioblastom. De utgör cirka 45 procent av alla tumörer i hjärnan och drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år.

Prognosen för elakartad glioblastom är i dag mycket dålig. Bara några få procent av patienterna överlever fem år efter diagnos och behandling.

– I dag består cancerbehandlingen av kirurgi, strålning och kemoterapi. Tyvärr lyckas man inte döda samtliga cancerceller och därför återkommer tumören. När den gör det har den ofta både spridit sig och utvecklat resistens, säger Leif Eriksson.

Tar död på cancercellerna

Försöken med den nya metoden har visat mycket lovande resultat, enligt forskarna. De såg att en kombinationsbehandling med den nya substansen och en behandlingsdos med kemoterapi, cellgifter, var tillräckligt för att helt ta död på tumörerna och dessutom förhindra att de kom tillbaka.

Eftersom tumören stressas att självdö försvinner samtliga cancerceller. Vid utförda djurförsök med möss har cancern inte återkommit efter 200 dagar. Vid jämförande försök med endast kemoterapi återkom hjärntumören efter 100 dagar, och då mycket snabbväxande.

– Det här är första gången man har kunnat visa på så tydliga resultat för hjärntumörer, som kan leda till en behandling som helt undviker kirurgi och strålning. Vi har även börjat undersöka användning av våra substanser mot andra aggressiva tumörformer som bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer, säger Leif Eriksson.

Det finns andra typer av hjärntumörer som inte utvecklas på samma sätt som glioblastom. För dessa hjärntumörer fungerar inte den här nya metoden.

Inga biverkningar har setts

Dagens behandlingsformer av hjärntumörer har ofta svåra biverkningar.

I behandlingen med den nya substansen har forskarna ännu inte sett några biverkningar. Försöksdjur som behandlades behöll vikten, hade inga uppenbara förändringar i beteende och levern tycks opåverkad. Mer omfattande undersökningar behöver dock göras.

Omfattande celltester har även visat att substansen är icke-toxisk för friska celler även vid mycket höga doser.

Nu fortsätter forskningen på molekylen och fler tester ska göras. Men Leif Eriksson hoppas att det kan gå relativt fort att få ut läkemedlet i klinisk behandling.

– Det beror mycket på om det kommer in finansiering, för att kunna ta de olika stegen så smidigt som möjligt. Om jag tänker optimistiskt så kanske det kan ta fem år.  Det är en kort tidsrymd, men samtidigt är glioblastom en nära hundraprocentig dödlig sjukdom, så alla förbättringar i vården innebär stora framsteg, säger Leif Eriksson.

Forskningen har skett i samarbete med National institute for health and medical research i Rennes, Frankrike.

Vetenskaplig studie:

A novel IRE1 kinase inhibitor for adjuvant glioblastoma treatment, iScience.

Kontakt:

Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, leif.eriksson@chem.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera