
Personer med låg inkomst som drabbas av levercancer har lägre sannolikhet att få sin diagnos i ett tidigt stadium, visar en studie. De har också nästan 30 procent högre risk att dö i sjukdomen, jämfört med personer med medel- eller hög inkomst.
Varje år diagnostiseras mellan 500 och 550 personer i Sverige med hepatocellulär cancer (HCC). Det är den vanligaste formen av primär levercancer, alltså en cancer som startar i levern. Tre av fyra drabbade är män.
Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare visat att HCC är ungefär fem gånger vanligare bland personer med låg hushållsinkomst jämfört med hög.
Nu har de undersökt hur diagnostik, behandling och överlevnad påverkas av bland annat inkomst, utbildning och etnicitet.
Nästan 30 procent högre dödlighet
Forskarna kom fram till att patienter med låg hushållsinkomst hade betydligt lägre sannolikhet att få sin diagnos i ett tidigt stadium och få botande behandling.
Dödligheten var 29 procent högre bland dem med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
– Studien visar tydligt att socioekonomiska skillnader är starkt kopplade till sämre hälsoutfall på samtliga nivåer av vården för patienter med HCC i Sverige. Resultaten understryker behovet av ytterligare insatser för att säkerställa att vården verkligen är jämlik och tillgänglig för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Vill göra insatser i utsatta områden
Den största riskfaktorn för HCC är levercirros, också kallat skrumplever. Det är en sjuklig nedbrytning av levern som orsakas av kronisk leverinflammation till följd av exempelvis hög alkoholkonsumtion eller infektion av hepatitvirus.
Forskargruppen arbetar just nu med att ta fram vilka områden i landet där nyttan av screening för levercirros skulle vara som störst.
– Riktad screening för levercirros i socioekonomiskt utsatta områden kan leda till tidig HCC-diagnostik, vilket i sin tur kan öka chanserna för tillgång till botande behandlingar, utöver alla andra hälsovinster kopplade till tidig identifiering av levercirros, säger Juan Vaz.
Nästan 5 500 personer undersöktes
Studien gjordes på 5 490 patienter med hepatocellulär cancer (HCC). Informationen hämtades från det svenska kvalitetsregistret för levercancer (SweLiv) mellan åren 2011 och 2021.
Den socioekonomiska datan hämtades från andra nationella hälsoregister och demografiska databaser.
Forskarna har tagit hänsyn till annat som kan påverka levercancerns förlopp, som underliggande leversjukdom, samsjuklighet och specifika tumöregenskaper som kan påverka val av behandling och prognos.
Vetenskaplig artikel:
Socioeconomic inequalities in diagnostics, care and survival outcomes for hepatocellular carcinoma in Sweden: a nationwide cohort study, The Lancet Regional Health – Europe.