Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.

Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.

Sydliga fåglar som steglits och brandkronad kungsfågel blir allt vanligare. Samtidigt pressas storspov och rödvingetrast norrut. Högre temperaturer ritar om den svenska fågelkartan, visar en ny rapport.

Forskare har studerat grönalger i svenska sjöar för att ta reda på vilka miljöer som gynnar flercellighet. Resultaten ger nycklar till hur komplext liv på jorden har utvecklats.

En ny bild målas nu av svampriket – och det vimlar av hundratusentals obestämda arter. De namnlösa svampdoldisarna har hamnat i vetenskaplig skugga, men det vill forskare ändra på.

Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.

Däggdjur som blivit mindre eller större än sina släktingar löper större risk för utrotning. Det visar en stor studie av arter som lever på isolerade öar.

Kraftledningsgator och vägrenar uppskattas av många pollinerare och växter. Men mer specialiserade arter gynnas av traditionella ängar och betesmarker, visar en studie.

Visenter och älgar har fört en tynande tillvaro i Centraleuropa men de skulle kunna göra comeback, visar en studie. Men ett myller av motorvägar och stängsel kan ställa till bekymmer för de vandrande bjässarna – och är de välkomna tillbaka?

Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.

När våren kommer tar humledrottningarna säsongens första vingslag för att leta ny boplats. Men varmare klimat gör att flygpremiären sker allt tidigare, visar ny forskning. Det riskerar att leda till färre humlearter och minskad pollinering.

Många växter kan lagra frön i jorden när den omgivande miljön förändras. Men en studie visar att strategin troligen inte räcker för att rädda floran när klimatet blir varmare.

Minst en femtedel av jordens våtmarker har försvunnit, visar en studie. Sverige och Finland sticker ut genom stora förluster av torvmarker, som omvandlats till jord- eller skogsbruk.

Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från SLU.

Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.

Mikroklimatet är viktigt för insekter som lever i död ved – och temperaturen ska gärna vara lite högre och stabil. Det visar två studier som undersökt de rödlistade skalbaggarna raggbock och läderbagge.