Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Livet i stan gör talgoxen blekare
Stadsfåglar får inte i sig rätt kost och det påverkar deras utseende. Fjäderdräkten hos urbana talgoxar är ljusare jämfört med fåglar som lever på landsbygden.
-
Invasiva ostron har tagit över i Bohuslän
Stillahavsostronet är här för att stanna. Det konstaterar forskare som sett att den invasiva arten snabbt tagit över i de grunda havsvikarna på västkusten.
-
Så blir fjärilar klimatspecialister
Rovfjärilen och rapsfjärilen är lika som bär, men har utvecklat olika strategier för att anpassa sig till växlande säsonger och temperaturer. De har antingen blivit sommarspecialister eller vinterspecialister.
-
Bred mix av havssallat finns längs kusterna
20 olika arter havssallat växer i svenska kustvatten. Det är långt fler av de ätbara algerna än forskare hittills känt till.
-
Naturliga skogsbränder ger älgar en bred meny
Bränder kan skapa gott om mat för älgar, men de föredrar skogsområden som brunnit av naturliga orsaker. Det visar en undersökning på drygt tio år gamla brandfält.
-
Apornas arvsmassa kan ge ledtrådar till våra sjukdomar
Forskare har kartlagt och jämfört arvsmassan från över 200 primater. Resultaten kan öka förståelsen för evolution, biologisk mångfald och genetiska orsaker bakom sjukdomar hos människor.
-
Nya insekter kryper in i svenska träd
Skalbaggarna lärkborre, lärkbock och liten granbarkborre har etablerat sig i Sverige. En avhandling har undersökt hur de sprider sig och når nya platser.
-
Insekter tar hjälp av bakterier för att överleva
Många insekter är beroende av bakterier för att få vitaminer och andra näringsämnen som saknas i deras kost. Bakteriedieten har bidragit till artutveckling och biologisk mångfald.
-
Nya ålgräsängar får djuren att flytta tillbaka
Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.
-
Nischade våtmarker kan gynna fler arter
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
-
Varmare klimat lockar nya fåglar till Sverige
Sydliga fåglar som steglits och brandkronad kungsfågel blir allt vanligare. Samtidigt pressas storspov och rödvingetrast norrut. Högre temperaturer ritar om den svenska fågelkartan, visar en ny rapport.
-
Alger i insjöar ger ledtrådar till biologisk mångfald
Forskare har studerat grönalger i svenska sjöar för att ta reda på vilka miljöer som gynnar flercellighet. Resultaten ger nycklar till hur komplext liv på jorden har utvecklats.
-
Jorden kryllar av anonyma svampar
En ny bild målas nu av svampriket – och det vimlar av hundratusentals obestämda arter. De namnlösa svampdoldisarna har hamnat i vetenskaplig skugga, men det vill forskare ändra på.
-
Så kan skogsbruk utan kalhyggen påverka skogens arter
Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.
-
Djur med extrem kroppsstorlek mer hotade
Däggdjur som blivit mindre eller större än sina släktingar löper större risk för utrotning. Det visar en stor studie av arter som lever på isolerade öar.
-
Många arter trivs i vägkanter – men ängsmark lockar fler
Kraftledningsgator och vägrenar uppskattas av många pollinerare och växter. Men mer specialiserade arter gynnas av traditionella ängar och betesmarker, visar en studie.