Brand i en skog
Många arter gynnas av skogbränder.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från SLU.

Brandbekämpning har lett till att skogsbränder blivit väldigt ovanliga, och förändringar i jordbruket under de senaste 70 åren har kraftigt minskat mängden ängs- och hagmarker.

Men många arter är beroende av bränder i skog eller slåtter och bete i marker. När dessa naturliga störningar i naturen minskar hotas den biologiska mångfalden.

För att bevara arter som gynnas av störningar krävs åtgärder i skyddade områden, men också i det omgivande landskapet. Det visar en genomgång av tidigare studier och information från myndigheter som forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, gjort.

Störningar i skyddade områden

Enligt forskarna finns många fördelar med skyddade områden* eftersom störningarna ofta är mera långsiktigt planerade och har säkrare finansiering.

* Skyddade områden finns för att bevara naturmiljöer som har stort värde för djur, växter och människor. Det kan till exempel vara naturreservat och nationalparker, naturvårdsområden, biotopskyddsområden, våtmarksområden och Natura 2000-områden. Källa: Naturvårdverket

I skog är dessutom kvaliteten på störningarna högre, eftersom de flesta bränningar i brukad skog sker på hyggen. Det här gör främst skillnad för arter som behöver stora mängder bränd och död ved, till exempel skalbaggsarten raggbock.

Raggbocken behöver bränd ved för att trivas. Bild: Stanislav Snäll/Wikimedia Commons*

Antalet gräsmarksarter är ofta högre i skyddade gräsmarker. Men de skyddade områdena är få och ofta isolerade. Därför är det viktigt att se till att störningar även förekommer på produktionsmark för att arter som gynnas av störningar ska överleva på lång sikt, menar forskarna.

– Vår slutsats är därför att en kombination är bäst. Högkvalitativa störningarna i skyddade områden kan kompletteras med störningar i omkringliggande produktionslandskap som kan uppta en större yta och binda ihop områdena med varandra. Det kan till exempel vara i form av naturvårdsbränningar av produktionsskog. I jordbrukslandskapet kan det handla om att lantbrukare får miljöersättning för bete av hagmarker, säger forskaren Malin Tälle på SLU.

Brända tallar efter skogsbrand i Sverige

Vad är störningar?

Störningar förändrar ekosystem, ökar mångfalden av livsmiljöer och är viktiga för många arter. Det kan vara naturliga störningar som bränder och stormar som skapar luckor och död ved i skogen, men också störningar som människor bidrar med. Bete och slåtter bidrar att hålla gräsmarker näringsfattiga och öppna.

Alla störningar är inte bra för den biologiska mångfalden – det måste finnas arter som är anpassade till de miljöer som uppstår. Vissa skalbaggsarter är till exempel anpassade för att leva i död, solexponerad ved, och gräsmarksarter har utvecklats under den tid när det fanns gott om stora vilda gräsätare som vildhästar och visenter.

Störningsgynnade arter i skog och gräsmark har olika krav. I gräsmarker har dessa arter ofta lägre spridningsförmåga än dem som lever i skog. De kräver därför korta avstånd mellan gräsmarker.

Insekter som gynnas av bränder har förmåga att flyga långt för att hitta nyligen brända skogsområden. Men gemensamt för många störningsgynnade arter i både skog och gräsmarker är att de har minskat kraftigt.

– Vår studie bidrar med en viktig pusselbit till frågan om hur man bäst bevarar de arter som är beroende av olika typer av störningar. Vi poängterar också vikten av samarbete mellan myndigheter och markägare i dessa frågor, säger Malin Tälle och fortsätter.

– Om bevarandeinsatser ska kunna kombineras i både skyddade områden och i produktionslandskapet behövs gemensam planering av när, var och hur störningar ska genomföras för att störningsgynnade arter ska kunna bevaras på bästa sätt, säger Malin Tälle.

Mer om studien

Studien bygger på slutsatser från vetenskapliga studier som jämfört effekten av störningar i skyddade och icke-skyddade områden samt information från bland annat svenska myndigheter och skogsbolag kring hur störningar genomförs i skyddad och icke-skyddade skogar och gräsmarker.

*Bild: Stanislav Snäll/Wikimedia Commons. Licens: CC BY 3.0

Vetenskaplig studie:

Land sharing complements land sparing in the conservation of disturbance-dependent species, Ambio.

Kontakt:

Malin Tälle, forskare vid institutionen för ekologi, SLU, malin.talle@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera