Talgoxe i träd
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.

Växter och  träd är viktiga delar i städernas ekosystem. Därför är det viktigt att förstå vilka konsekvenser planering av parker och grönområden får.

För att ta reda på hur olika sorters träd påverkar fågellivet har en forskargrupp övervakat 400 holkar i fem parker i Malmö under sju år.

Resultaten visar att inhemska träd – det vill säga arter som ek, bok och björk som funnits i ekosystemet under lång tid – är bättre för stadsfåglarna.

– Icke-inhemska träd, även kallade exotiska eller främmande arter, saknar en evolutionär historik med ekosystemet. Vi har tidigare visat att främmande trädarter har påtagligt färre insekter än inhemska träd, så effekten vi nu ser är sannolikt ett resultat av brist på föda för småfåglarna, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet.

Vanligt med främmande träd

Främmande trädarter, som ibland förespråkas för att de är mer tåliga, är idag vanliga i stadsplanering både i Sverige och globalt. I Malmös parker är ungefär vart fjärde träd inte inhemskt. Enligt forskarna är det viktigt att förstå vilka konsekvenser dessa träd får för det lokala ekosystemet.

Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre.

– Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden, säger Johan Kjellberg Jensen.

Viktig kunskap för fungerande ekosystem

Liknande amerikansk forskning om trädens ursprung kopplat till den lokala floran har visat att icke-inhemska träd i trädgårdar missgynnar både insekter och fågelpopulationer även där. Resultaten bekräftas i studien från Lund där forskare även undersökt fåglarnas stadsmiljö.

Och att studien spänner över sju år gör resultaten tillförlitliga, menar Johan Kjellberg Jensen. Han ser inte någon anledning till att resultaten skulle skilja sig påtagligt mellan olika städer, åtminstone inte i länder med liknande klimat som Sverige.

– Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer, säger han.

Förutom Lunds universitet har University of Helsinki, University of Glasgow och IFV Institute of Avian Research deltagit i forskningen.

Vetenskaplig studie:

Urban tree composition is associated with breeding success of a passerine bird, but effects vary within and between years, Oecologia.

Kontakt:

Johan Kjellberg Jensen, doktorand vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera