Hopp om fler älgar och visenter i Europa – men hinder finns

Stora växtätare som visent och älg har spelat en viktig roll i ekosystemen under tusentals år. I många delar av Centraleuropa har de dock drivits bort av människor eller dött ut.

Men sedan några år tillbaka har båda arterna spridit sig västerut från Östeuropa. Enstaka observationer av älg och visent har till exempel gjorts i östra Tyskland.

Bra miljöer finns för både älg och visent

En studie av en europeisk forskargrupp visar nu att båda älgar och visenter skulle kunna hitta många möjliga livsmiljöer i Tyskland för att återetablera sig.

– Vi hittade flera områden som har ekologiskt lämpliga livsmiljöer för båda dessa arter, trots att Centraleuropa är så pass tätbefolkat, säger Wiebke Neumann, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Det här har forskarna kommit fram till genom att sammanställa den hittills största datamängden om förekomsten av visent och älg i Centraleuropa. Uppgifterna analyserades i modeller som gjorde det möjligt att kartlägga alla livsmiljöer som är lämpliga ur ekologisk synvinkel.

Hinder för förflyttningar

Men det fragmenterade landskapet i Centraleuropa är ett hinder för återetableringen av älg och visent. Inhägnade motor- och bilvägar men också gränsstängsel kan bromsa djurens rörelser.

– För arter som rör sig över stora ytor kan sådana hinder försvåra ett långsikt bevarande. Det gäller vardagliga rörelser men också säsongsmässiga vandringar, säger Wiebke Neumann.

Vandringsdjur är oftast ganska trogna sina rutter och vandringen säkerställer att olika populationer kan para sig med varandra. Till exempel kan älgtjurar vandra till särskilda områden för brunsten. Det har SLU-forskare sett i några svenska populationer i norra delen av landet.

– Sådana förflyttningar gynnar det genetiska utbytet mellan populationer och kan öka den genetiska diversiteten i en population. Högre diversitet ökar artens möjlighet att anpassa sig till kommande förändringar i livsmiljö och klimat, säger Wiebke Neumann.

I dag finns möjligheter att bygga bort hinder för vilda djurs vandring eller vardagliga förflyttningar genom att anlägga rör eller tunnlar för mindre arter. För större djur som älg och visent kan ekodukter eller modifierade bilbroar underlätta vandringar. Om sådana åtgärder inte fungerar kan så kallade återintroduktionsprojekt skynda på älgens och visenternas återkomst.

Människans inställning avgörande

Men det räcker inte med en lämplig livsmiljö och undanröjande av fysiska hinder för att djuren ska komma tillbaka.

– I slutändan kommer den sociala acceptansen av arten vara avgörande för om en återkomst av älg och visent är möjlig till Centraleuropa. Det kan bli en politisk fråga. Till vilka områden kommer vi människor tillåta dem att återvända och hur kommer vi hantera de konflikter som kan uppstå i samband med till exempel skogsbruk? Det är frågor som måste hanteras, säger Wiebke Neumann.

Studie:

Widespread habitat for Europe’s largest herbivores, but poor connectivity limits recolonization, Diversity and Distributions.

Kontakt:

Wiebke Neumann Sivertsson, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, wiebke.neumann@slu.se