Biologisk mångfald

Stillahavsostronet är här för att stanna. Det konstaterar forskare som sett att den invasiva arten snabbt tagit över i de grunda havsvikarna på västkusten.

Rovfjärilen och rapsfjärilen är lika som bär, men har utvecklat olika strategier för att anpassa sig till växlande säsonger och temperaturer. De har antingen blivit sommarspecialister eller vinterspecialister.

20 olika arter havssallat växer i svenska kustvatten. Det är långt fler av de ätbara algerna än forskare hittills känt till.

Bränder kan skapa gott om mat för älgar, men de föredrar skogsområden som brunnit av naturliga orsaker. Det visar en undersökning på drygt tio år gamla brandfält.

Forskare har kartlagt och jämfört arvsmassan från över 200 primater. Resultaten kan öka förståelsen för evolution, biologisk mångfald och genetiska orsaker bakom sjukdomar hos människor.

Skalbaggarna lärkborre, lärkbock och liten granbarkborre har etablerat sig i Sverige. En avhandling har undersökt hur de sprider sig och når nya platser.

Många insekter är beroende av bakterier för att få vitaminer och andra näringsämnen som saknas i deras kost. Bakteriedieten har bidragit till artutveckling och biologisk mångfald.

Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.

Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.

Sydliga fåglar som steglits och brandkronad kungsfågel blir allt vanligare. Samtidigt pressas storspov och rödvingetrast norrut. Högre temperaturer ritar om den svenska fågelkartan, visar en ny rapport.

Forskare har studerat grönalger i svenska sjöar för att ta reda på vilka miljöer som gynnar flercellighet. Resultaten ger nycklar till hur komplext liv på jorden har utvecklats.

En ny bild målas nu av svampriket – och det vimlar av hundratusentals obestämda arter. De namnlösa svampdoldisarna har hamnat i vetenskaplig skugga, men det vill forskare ändra på.

Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.

Däggdjur som blivit mindre eller större än sina släktingar löper större risk för utrotning. Det visar en stor studie av arter som lever på isolerade öar.

Kraftledningsgator och vägrenar uppskattas av många pollinerare och växter. Men mer specialiserade arter gynnas av traditionella ängar och betesmarker, visar en studie.

Visenter och älgar har fört en tynande tillvaro i Centraleuropa men de skulle kunna göra comeback, visar en studie. Men ett myller av motorvägar och stängsel kan ställa till bekymmer för de vandrande bjässarna – och är de välkomna tillbaka?