Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på AI-algoritmer för nätverksanalys – en metod som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Det finns utmaningar när det gäller att stärka det lagliga skyddet för individen. Juristen Johanna Chamberlain analyserar den svenska lagstiftningen kring intrång i privatlivet – och undersöker skadeståndsrätten som medel att utkräva ansvar från personer som begått ett intrång.
Kväveoxid (NO) som fungerade som behandling mot coronaviruset bakom sars-epidemin 2003, har också effekt på närbesläktade SARS-CoV-2, visar en studie från Uppsala universitet. Inhalation av NO skulle kunna vara en verksam behandlingsform, menar forskarna bakom studien.
Uppsalaforskare spelar atombiljard vid röntgenlasern European XFEL. Genom att låta lasern stöta bort enstaka elektroner från atomer hoppas de kunna studera ultrasnabba förlopp. På sikt skulle man kunna förstå viktiga kemiska reaktioner, till exempel vid utveckling av solceller. Och kanske till och med kunna styra vad som händer på atomnivå.
Även omständigheter som inte är direkt kopplade till själva skadan kan vara relevanta när skadestånd vid olagligt spridande av upphovsrättsskyddat och andra immateriella intrång ska fastställas. Principer om skadestånd och processrätt ska fungera som komplement, inte ersätta lagarnas och direktivens särskilda bestämmelser om vad som avgör nivån på ersättningen och vilka omständigheter som ska vägas in. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner.
Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att sömnbrist påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning. Viktigast är att fortsätta medicinera.
Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar.
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda, visar forskning från Uppsala universitet.
Med hjälp av avancerad visualiseringsteknik har forskare från bland annat Uppsala universitet kunnat ge en glimt av hur en långhalsad dinosauriebaby såg ut inuti sitt ägg före kläckning: Ögonen är enorma och riktade framåt, nosen är kort och överdelen på huvudet runt och välvt.
Behovet att snabbt hantera stora mängder digital information ökar ständigt. Ett sätt att lagra digitala bits i till exempel hårddiskar är genom magnetism, men det är svårt att mäta hur snabbt en magnetisk bit byter tillstånd. Nu har fysiker från bland annat Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material.
Nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes, visar en studie på möss. Studien ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.
Forskare har definierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas av coronaviruset, via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna fanns många utrotningshotade arter. Flera djurarter har redan bekräftats vara infekterade av viruset, till exempel olika apor och en tiger på Bronx Zoo.
En tidigare okänd grupp av arkéer, en slags primitiva encelliga livsformer, har nyligen upptäckts. De finns i nästan alla miljöer, tycks vara beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom jäsning. Upptäckten, som gjorts vid bland annat Uppsala universitet, ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.
Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år.
Tuataran, en sällsynt reptil som bara finns på Nya Zeeland, kan bli mer än 100 år gammal. Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet och sett att tuataran bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. Dessutom har den fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
Enzymet ACE2 har föreslagits spela en viktig roll för SARS-CoV-2-virusets inträde i värdceller – och utveckling av sjukdomen covid-19. Uppsalaforskare har gjort en kartläggning av enzymet i hela människokroppen. I motsats till tidigare forskning visar den nya studien ingen eller mycket låga nivåer av ACE2-protein i normala luftvägar.
Uppsalaforskare har lyckats väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål” i halvledare. Koncentrationen av sådana laddningar, som skapas vid ljusabsorption av vissa metalliska nanopartiklar, förlänger halvledarnas livslängd så att de kan användas i solceller och fotosensorer.
Cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Det visar en undersökning av ett stort antal cellprover från patienter med denna hjärncancerform. Kunskapen kan öka precisionen vid behandling av glioblastom.
Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan, konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet.