Lava sprutar upp från vulkanens inre och bildar tjock rök och aska.
Sundhnúkur-utbrottet 2024. Kratern ligger norr om staden Grindavik på Reykjaneshalvön. Bild: L. Krmíček
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Boende på Reykjaneshalvön måste vara beredda på många år av osäkerhet. Forskare flaggar nu för att utbrott i vulkanområdet på Island kan pågå i decennier. En förklaring är att magmasystemet under halvön är sammankopplat och har en gemensam källa.

Ett internationellt forskarlag har tittat närmare på de tre senaste årens vulkanutbrott på Island för att förstå de geologiska processerna som ligger bakom.

I en studie har de använt sig av jordbävningsdata och geokemiska analyser av lava från olika tidpunkter under utbrotten på Reykjaneshalvön. Forskarna har också analyserat vulkanisk aska.

– Genom att jämföra dessa utbrott med historiska händelser ges starka bevis för att Island måste förbereda sig och vara redo för att denna vulkaniska period kommer att fortsätta under en tid, kanske till och med årtionden, säger Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet.

Risk för orter och flygplats

I studien undersöks utbrott som började 2021 i Svartsengi-Fagradalsfjall-Krýsuvík-området. Här påverkades samhällena mycket och hela staden Grindavik evakuerades.

Historiskt sett har Island haft vulkanutbrott vart tredje till femte år. De senaste utbrotten tyder dock på en potentiellt längre period av aktivitet på Reykjaneshalvön. Sedan 2021 har sju sprickutbrott förekommit.

– Baserat på tidigare utbrott kommer detta mönster sannolikt att fortsätta i framtiden och utgöra en betydande risk för lokalbefolkningen och viktig infrastruktur, såsom Keflavíks flygplats, flera geotermiska kraftverk, turistspaet Blå lagunen och orter som Keflavík, Grindavík och Reykjavik, säger Valentin Troll.

Flytande lava under Sundhnúkurutbrotten 2024. Bild: L. Krmíček

Utbrott matas från samma källa

En viktig slutsats i studien är att magmasystemet under halvön är sammankopplade med varandra. Geokemiska och seismiska data tyder på att utbrotten matas från en gemensam magmareservoar på cirka nio till tolv kilometers djup under Fagradalsfjall – och inte från separata källor eller en större reservoar som täcker hela halvön. Det är därför forskarna tror på ett återkommande mönster av utbrott under de kommande åren och decennierna.

–Våra resultat ger värdefull information för att förutse och hantera framtida vulkanisk aktivitet på Reykjaneshalvön. Vi vill betona behovet av beredskap, säger Frances Deegan, forskare vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig studie:

The 2021, 2022 and 2023 eruptions of Fagradalsfjall Fires, Reykjanes Peninsula Iceland, Terra Nova.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera