Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan, konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet.
Det finns fem gånger mer palmer i Amazonas och andra amerikanska regnskogar, än i Afrika och Asien, enligt en studie ledd vid Uppsala universitet. Palmer har många egenskaper som skiljer sig från andra tropiska träd. Kunskap om andelen palmer är viktig för att beräkna skogsområdens känslighet för klimatförändringar.
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser.
En hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller har visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären. På så sätt begränsas spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Det visar en studie av musmodeller från Uppsala universitet.
Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. En studie gjord på 7 000 personer i Norrbotten och Västerbotten visar att en oväntat stor grupp personer har onormalt långa upprepningar, något som kan leda till att sjukdomen ökar i befolkningen.
Antalet människor som dör i organiserat våld i världen fortsätter att minska. Att terrorgruppen Islamiska Staten, IS, i stort sett besegrats i Irak och Syrien har bidragit till de lägsta dödstalen sedan 2011. Men en av de saker som oroar fredsforskarna är att IS har flyttat våldet till Afrika och attackerar nya länder där.
Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. Båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en ny studie i tidskriften Climate Policy.
Genom att återskapa flera miljarder år gamla enzymer, och programmera om dem, har forskare i Uppsala hittat sätt att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna enzymer klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken eller för kemisk nedbrytning av miljögifter.
Mutationer i ickekodande arvsmassa kan påverka gener som i sin tur har betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för att identifiera sådana funktionella mutationer.
Insekter i norr har antagits kunna klara klimatförändringar bra, men nu visar sig de modellerna vara fel. Man har nämligen missat att ta hänsyn till att nordliga insekter är inaktiva en stor del av under vinterhalvåret.
Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att förstå varför det finns kulturella influenser från stridsyxekultur i gravar från den gropkeramiska kulturen.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna dna ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren, vars skinn använts till pergament, gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop. Och hur representativa texterna verkligen är för judendomen vid den tiden.
Grundämnet neodym har visat sig ha en hittills okänd form av magnetism, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler, enligt forskning från Uppsala universitet. Upptäckten kan bli användbar i utvecklingen av mer miljövänlig teknik.
En ny analysmetod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE), kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19.
Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, slutar fungera redan omkring rumstemperatur. Med hjälp av stora datorberäkningar har forskare vid Uppsala universitet tagit reda på varför. Det kan bli nyckeln till att designa om enzymer med nya egenskaper.
Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av den vanliga och besvärliga sjukdomen Meniere.
Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl, kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad den etablerade så kallade ESCA-metoden har gett möjlighet till.
Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra, enligt en studie ledd från Uppsala. Information till patienterna bör därför var tydlig om att det handlar om ett altruistiskt bidrag till framtida kunskap.
Forskare från Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kartlagt lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa, ända ner på enskild cellnivå. Resultaten kan hjälpa forskare att på sikt hitta nya metoder för hur immunförsvaret kan stärkas mot bland annat virus och vid cancer.