En studie från Uppsala universitet visar att ett genomsnittligt syrgasflöde på 3 liter/min kan räcka för svårt sjuka covidpatienter, vilket är klart lägre än det estimat på 10 liter/min som WHO använder.
Att lärare utvecklar sin förmåga att göra bedömningar, till exempel genom diskussioner med varandra, skulle kunna ge mer rättvisa betyg för eleverna. Det visar forskning om elevers kompetens i tyska.
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå.
Flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom.
Virus invaderar våra celler och gör om dem till virusfabriker. Nu har forskare kartlagt hur just SARS-CoV-2 tar över celler – och de har hittat en möjlig väg att hämma virusets framfart.
Nivåerna av dopamin och en positiv förväntan på behandlingen, kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. Trots att medicinen påverkar nivåerna av serotonin i hjärnan, var det effekterna på dopamin som hade störst betydelse för förbättring visar en studie från Uppsala universitet.
Patienter som vårdas på intensiven har stor risk att utveckla sepsis, det som tidigare kallades blodförgiftning. En algoritm, utvecklad av forskare vid Uppsala universitet, kan förutspå sannolikheten att en patient ska drabbas.
Barn med uppgivenhetssyndrom, det som tidigare kallades ”apati”, som separerades från resten av familjen blev friska. Uppehållstillstånd hade ingen påverkan på tillfrisknandet, visar en studie från Uppsala universitet.
Tarmens B-celler ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Därför kan intag av en liten mängd probiotika förbättra tarmhälsan trots att den bara utgör en droppe i tarmbakterie-havet, visar en studie från Uppsala universitet.
Det finns risk för falskt positivt svar vid T-cellstester som ska visa tidigare infektion i covid-19. T-cellerna kan i vissa fall ha aktiverats av vanligt förkylningsvirus. Det är svårt att få testerna tillräcklig specifika och känsliga.
Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika. Och även varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. En ny metod att kartlägga cancercellernas utveckling kan göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.
Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu inte är klarlagt.
Mäns sömn verkar påverkas mer än kvinnors av månens cykel. En studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet visar att många män sover sämre under månens första faser medan kvinnornas sömn i stort sett inte påverkades alls.
I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny avhandling.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. Trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar. I alla fall hos skalbaggar.
Har du två arvsanlag för blodgrupp A, B eller AB löper du dubbelt så hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ett gentest skulle göra det lättare att hitta personer med ökad risk att drabbas, menar forskarna.
Genom att färglägga olika delar av cellen kan forskare följa vad som händer i cellen, när ett virus tagit sig in. På samma vis går det att testa vilka substanser – redan godkända mediciner eller hittills oprövade substanser – som biter på coronaviruset i cellen.
Den filippinska folkgruppen ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en studie ledd från Uppsala universitet.
