Tarmens B-celler ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Därför kan intag av en liten mängd probiotika förbättra tarmhälsan trots att den bara utgör en droppe i tarmbakterie-havet, visar en studie från Uppsala universitet.
Det finns risk för falskt positivt svar vid T-cellstester som ska visa tidigare infektion i covid-19. T-cellerna kan i vissa fall ha aktiverats av vanligt förkylningsvirus. Det är svårt att få testerna tillräcklig specifika och känsliga.
Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika. Och även varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. En ny metod att kartlägga cancercellernas utveckling kan göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.
Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu inte är klarlagt.
Mäns sömn verkar påverkas mer än kvinnors av månens cykel. En studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet visar att många män sover sämre under månens första faser medan kvinnornas sömn i stort sett inte påverkades alls.
I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny avhandling.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. Trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar. I alla fall hos skalbaggar.
Har du två arvsanlag för blodgrupp A, B eller AB löper du dubbelt så hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ett gentest skulle göra det lättare att hitta personer med ökad risk att drabbas, menar forskarna.
Genom att färglägga olika delar av cellen kan forskare följa vad som händer i cellen, när ett virus tagit sig in. På samma vis går det att testa vilka substanser – redan godkända mediciner eller hittills oprövade substanser – som biter på coronaviruset i cellen.
Den filippinska folkgruppen ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en studie ledd från Uppsala universitet.
Mammor som lämnar sin familj är inte ett nytt tema i skönlitteratur. Men anledningen till att de bryter upp har förändrats. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet och vilja att arbeta utan mer om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn.
En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma, kan istället minska risken för övervikt i tonåren – om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen får rätt förutsättningar.
Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.
Små mineraler i nyligen utspydd lava på Bali och Java, kan avslöja vad som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligast.
Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen.
Fysiklärarstudenter avstår från att fråga, på grund av risken att inte verka smarta nog.
– Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och förstå snabbt, säger Johanna Larsson som undersökt hur studiemiljön formar blivande fysiklärare.
Bisfenol F som finns i plastprodukter kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det förklarar varför barn till kvinnor som exponerats för kemikalien bisfenol F under tidig graviditet löper risk att utveckla en sämre kognitiv förmåga.
