Arvsmassan hos 4000 Darwinfinkar på Galápagosöarna har nu kartlagts i detalj. Forskare kan därför avslöja genetiska förändringar hos fåglarna under de senaste 30 åren.
Trilobiter är mycket vanliga fossil, men vad åt de små leddjuren för över 400 miljoner år sedan? En studie visar att de inte var särskilt kräsna med vad som hamnade i magen.
Färre röstade i distrikt som hade långa köer till valurnorna under det senaste valet i Sverige. Men väntetiden kan bara förklara en liten del av minskningen i valdeltagandet.
Hur snabbt olika grupper vaccinerade sig under pandemin varierade stort. En studie visar att personer med sämre kognitiv förmåga dröjde längre, men med förbokade tider minskade skillnaderna i vaccinationsgrad.
Under björkpollensäsongen ökar mängden förstadieceller till mastceller hos astmapatienter – särskilt hos personer med svåra symtom. Det visar en studie.
Det är inte längre självklart att kvinnor ser till att svärmor och övrig släkt uppvaktas på födelsedagar. En studie visar att yngre män numera tar större ansvar för familjekommunikationen.
Forskare har lagt ännu en pusselbit till européernas genetiska historia. I en ny studie förfinas bilden av hur olika grupper blandades under den europeiska stenåldern – men även hur vissa grupper av människor var isolerade.
Forskare har upptäckt ett samband mellan vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen. Placken är en viktig orsak till åderförkalkning och hjärtinfarkt.
Forskare har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer vid cancersjukdomen medulloblastom som främst drabbar barn. Fynden kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling.
Efter DNA-analyser vet forskare nu mer om utseendet hos en kvinna som var ombord på Vasaskeppet. Och nu finns en ny rekonstruktion av kvinnan och hennes klädsel.
Betablockerare är effektiva på kort sikt, men över tid verkar nyttan minska. Det visar en stor studie på patienter som haft en hjärtinfarkt.
Den så kallade tiggeridebatten i Sverige i början av 2010-talet präglades av handfallenhet från de stora partiernas sida, enligt Erik Hansson, kulturgeograf vid Uppsala universitet. Handfallenheten lämnade fältet öppet för SD, som ensamma fick formulera problem och lösning. De fick också ett stort väljarstöd på kuppen.
De som börjar med p-piller under tonåren har en 130-procentig högre frekvens av depressiva symtom, enligt en ny studie. Även hos vuxna p-pilleranvändare syns mönstret.
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
Forskare har kartlagt och jämfört arvsmassan från över 200 primater. Resultaten kan öka förståelsen för evolution, biologisk mångfald och genetiska orsaker bakom sjukdomar hos människor.
Äter du fryspizza och choklad till middag finns risken att du sover sämre jämfört med om du ätit en nyttig laxpytt. Det framgår av ett sömnexperiment vid Uppsala universitet. De deltagare som åt en jämförelsevis onyttig mat fick ytligare djupsömn än andra.
Stora och kroniska sår är ofta mycket svåra att få bukt med. Men nu kan forskare visa att behandling med modifierade mjölksyrebakterier har bra effekt på sårläkningen.
En torftig levnadsmiljö för en dräktig sugga tycks kunna lämna spår i arvsmassan hos hennes kultingar. Sådant som känslor, lärande och minne i hjärnan hos den nya generationen kan påverkas, enligt en studie. Det här visar på vikten av bättre djurhållning, menar forskarna bakom studien.
I jakten på nya flygbränslen kan kolvätet isopren bli en del av lösningen. Det kan tillverkas av cyanobakterier som tar hjälp av solljus och koldioxid, visar en studie.
Barn som uppfyller kriterierna för autism verkar redan som bebisar reagera lite annorlunda på bland annat ljud och visuella mönster jämfört med andra bebisar. Här är tecknen som forskare har sett.
