Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.
Små mineraler i nyligen utspydd lava på Bali och Java, kan avslöja vad som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligast.
Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen.
Fysiklärarstudenter avstår från att fråga, på grund av risken att inte verka smarta nog.
– Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och förstå snabbt, säger Johanna Larsson som undersökt hur studiemiljön formar blivande fysiklärare.
Bisfenol F som finns i plastprodukter kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det förklarar varför barn till kvinnor som exponerats för kemikalien bisfenol F under tidig graviditet löper risk att utveckla en sämre kognitiv förmåga.
Forskare har lyckats få fram det kompletta dna:t från skallben, tillhörande kvinnan Peştera Muierii 1 – som levde i Rumänien för 35 000 år sedan.
– Hon är lite mer lik oss än de individer i Europa som är femtusen år äldre, säger Uppsalaforskaren Mattias Jakobsson som lett studien.
Pojkar med fetma löper större risk att drabbas av depressiva symtom, men inte flickor. Däremot är mobbning en stor riskfaktor för depressiva symtom hos både pojkar och flickor.
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år.
– Vad det innebär för prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad beror på om vården får chans att hinna ikapp, säger Pär Stattin professor i urologi vid Uppsala universitet
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar alltmer vår syn på EU och Europa. Vår tillit till samhället sätts på prov i kristider – som under den pågående pandemin – där olika grupper pekas ut som skyldiga till de negativa händelserna.
Ärftliga faktorer påverkar till viss del om en person läser vidare efter gymnasiet. I mer socioekonomiskt utsatta områden spelar dessa faktorer större roll för sannolikheten att genomgå högre utbildning. Det visar forskare vid Uppsala universitet.
Hjärtkärlsjukdom är världens vanligaste dödsorsak och sjukdomen beror på att blodflödet hindras att nå den utsatta vävnaden som till slut drabbas av syrebrist. Forskning visar nu att våra vanligaste immunceller, makrofagerna, kan hjälpa till att återetablera blodflödet och begränsa skadan.
Varje år drabbas flera hundra miljoner människor av en bakterieinfektion i tarmen. Nya fynd, som visar hur tarmen själv kan skilja på bra och dåliga mikrober, kan få betydelse i utvecklingen av behandlingar.
När patentet för Viagra gick ut och marknaden släpptes fri blev det betydligt billigare att köpa potensmedel. Användandet ökade markant och samtidigt sjönk antalet sjävmord för män mellan 50 och 60 år i Sverige.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus.
Fantasin används delvis på samma sätt inom religion och naturvetenskap för att tolka världen. Aktivt fantiserande kan både leda till en vetenskaplig modell och ett rituellt universum. Samtidigt finns det olika sorters fantasi.
Var tredje person underskattar risken att själv drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Men många är bra på att förstå risken när det gäller andra.
Transplantation kan förlänga livet hos patienter drabbade av den elakartade cancerformen mantelcellslymfom. En studie visar att personer som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan fick den behandlingen.
Mutationer i genen för neurochondrin kan bidra till att epilepsi, försenad språkutveckling och utvecklingsstörning uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakter och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.
