Med hjälp av avancerad visualiseringsteknik har forskare från bland annat Uppsala universitet kunnat ge en glimt av hur en långhalsad dinosauriebaby såg ut inuti sitt ägg före kläckning: Ögonen är enorma och riktade framåt, nosen är kort och överdelen på huvudet runt och välvt.

Behovet att snabbt hantera stora mängder digital information ökar ständigt. Ett sätt att lagra digitala bits i till exempel hårddiskar är genom magnetism, men det är svårt att mäta hur snabbt en magnetisk bit byter tillstånd. Nu har fysiker från bland annat Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material.

En tidigare okänd grupp av arkéer, en slags primitiva encelliga livsformer, har nyligen upptäckts. De finns i nästan alla miljöer, tycks vara beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom jäsning. Upptäckten, som gjorts vid bland annat Uppsala universitet, ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.

Tuataran, en sällsynt reptil som bara finns på Nya Zeeland, kan bli mer än 100 år gammal. Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet och sett att tuataran bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. Dessutom har den fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.

Uppsalaforskare har lyckats väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål” i halvledare. Koncentrationen av sådana laddningar, som skapas vid ljusabsorption av vissa metalliska nanopartiklar, förlänger halvledarnas livslängd så att de kan användas i solceller och fotosensorer.

Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan, konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet.

En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser.