För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajarter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp träda fram i snabb takt, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillhör de dominerande hajarterna. Det visar en studie där forskare har undersökt hundratals fossila hajtänder.
Bakterier och svampar för ett konstant krig om näringen i jorden. En kartläggning av mikroorganismernas gener tyder på att svamparnas vapen är antibiotika och att bara bakterier som utvecklat resistens klarar sig.
Galatabron, Leksakstunneln, Mellanrummet och Kryddbasaren i Istanbul. Det är några av de ljudrum som etnologen Karin Eriksson-Aras har kartlagt och studerat.
– Ljud påverkar hur vi agerar, interagerar, rör oss, vilket kroppsspråk vi har och vår uppfattning av tid och rum, säger hon.
Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Men nu har forskare upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Fyndet i hjärnans hippokampus kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.
En slående skillnaden mellan våra husdjur och deras vilda ursprungsarter är det tama beteendet. Men exakt hur påverkas hjärnan när en kanin utvecklas från att vara vild till tam? Tydliga skillnader syns speciellt i de områden i hjärnan som kontrollerar rädsla, visar forskare som tagit en högupplösande magnetkamera (MRI) till hjälp.
För tredje året i rad minskar antalet döda i organiserat våld i världen, visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Universitet. Under 2017 registrerades 90 000 dödsfall vilket är en minskning med hela 32 procent sedan den senaste toppnoteringen 2014. Syrien är det land där skillnaden är som störst.
Trots att både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen de senaste åren har kommit med nya riktlinjer för mat inom äldreomsorgen, är det långt ifrån alla kommuner som rättar sig efter dem. Det är olika förutsättningar och ambitionsnivå som styr satsningarna. Bäst lyckas de kommuner som har kostvetare anställda.
Forskare har undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis. De fann att linuron, som används som bekämpningsmedel i jordbruket, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning.
Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar mot den egna vävnaden. För att ställa diagnos mäts ofta mängden antikroppar mot aminosyran citrullin. Nu visar forskare i Uppsala att ju flera olika typer av antikroppar patienten har, desto kraftigare inflammation och ledskada. På sikt kan upptäckten leda till förbättrad diagnostik.
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade startade antagligen fler a hundra år tidigare än vi tidigare trott. Det visar en studie av spelpjäser gjord av en grupp arkeologer från Uppsala och York.
Mäns föräldraskap börjar på allvar först vid graviditeten eller när barnet är fött. Innan dess är det få män som funderar över sin egen fertilitet.
De flesta män som forskaren och barnmorskan Maja Bodin intervjuade tog för givet att de ska kunna få biologiska barn.
Forskare har hittat det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingar, plockade från flyttfåglar i medelhavsregionen. Risken att viruset sprids till Sverige är liten eftersom den fästing som bär med sig viruset inte klarar klimatet i norra Europa.
Varje dag infekteras och dödas en stor del av alla bakterier i världshaven på grund av bakteriofaginfektioner. Men också det motsatta sker. Forskare har undersökt hur bakteriofager, i stället för att döda bakterierna, överför gener som hjälper bakterien E. coli att överleva.
Det produceras mer kött i Sverige idag än vad som efterfrågas. Varför fortsätter så många köttproducenter att producera, även när tillgången på deras varor överstiger efterfrågan?
Forskare har med hjälp av jätteteleskop upptäckt spår av grundämnen från en extremt avlägsen galax – så långt borta att det tagit ljuset från galaxen cirka 13.3 miljarder år att nå fram till oss. Upptäckten kan ge nya svar på frågor om hur stjärnbildning gick till för cirka 250 miljoner år sedan, ”strax” efter Big Bang.
En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur ett visst protein, CD93, interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.
Många groddjur håller på att försvinna från jordens yta. Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos grodor och är en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. Nu har forskare spårat parasitsvampens resa bakåt i tiden.
Nya kartläggningar av universums tomrum och galaxhopar kan användas för att testa Einsteins relativitetsteori. Genom att söka efter små avvikelser hos gravitationen på enorma avstånd, kan astronomerna få en möjlig förklaring till den mörka energin som får universums expansion att accelerera idag.
Spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn, visar en svensk studie. På sikt hoppas forskarna att det ska leda till tidigare diagnos än idag, och därmed möjlighet till tidigare insatser.
Mitokondrien är cellens kraftverk och har spelat en viktig roll för uppkomsten av komplexa organismer på jorden. Forskarna analyserade stora mängder DNA-sekvensdata och kunde visa att tidigare teorier om mitokondriens ursprung inte håller måttet.