Man med skägg håller nyfödd bebis som är inlindad i filt, sjukhusmiljö.
Bild: Tim Mossholder, Unsplash.
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Partnern är en nyckelperson vad gäller att öka chanserna till en fungerande amning. Men partners behöver också mer stöd från vården, visar en ny studie.

Forskning har visat att amning har stor inverkan på kvinnors och barns hälsa, till exempel genom att barnet skyddas från infektioner under amningsperioden och att risken för äggstocks- och bröstcancer minskar för den ammande.

97 procent vill amma

Nästan alla gravida, 97 procent enligt en tidigare studie, uttrycker att de vill amma. En majoritet uppger att de vill helamma, eller amma fullt. Samtidigt ammas bara en tiondel av barnen i Sverige fullt i sex månader.

Nu har Uppsala universitet och Region Sörmland satt igång ett amningsstödprogram där nyblivna föräldrar har fått amningsstöd, både under graviditeten och efter födseln.

Stödet har införts på flera håll i Region Sörmland och ska utökas till hela regionen. Det ska även införas i Region Uppsala.

Föräldrar lär sig amningssignaler

Stödet kan innebära att föräldrar får titta på videor om amning. De får till exempel reda på vad de kan göra om amningen är besvärlig och ges information om hur nyfödda uttrycker amningssignaler, det vill säga signaler om att de behöver amma. Stödet handlar också om samtal mellan vården och de blivande föräldrarna om hur de vill ha det i föräldraskapet, till exempel vad gäller amning.

Blivande föräldrar får i amningsstödprogrammet också tips om hur den icke-ammande föräldern kan vara delaktig i omhändertagandet av barnet. Till exempel tipsas partners om att vara hud mot hud med barnet, men även om sådant som att sjunga för barnet, bada barnet och ta ut barnet på promenader.

– Det är viktigt att involvera partnern, att man förklarar hur man kan vara delaktig utan att mata barnet, säger Ingrid Blixt som är doktor i medicinsk vetenskap och samordningsbarnmorska i Region Sörmland.

Kände sig mer delaktiga

Bland dem som fått amningsstödet, visar den nya studien, upplevde sig partners mer involverade i amningen. De beskrev i intervjuer att de samarbetade med mamman för att få amningen att fungera.

I en kontrollgrupp, det vill säga föräldrar där inget extra amningsstöd gavs, hände det att partners uppgav att de kände sig exkluderade när de inte fick mata barnet. De upplevde också att de inte fick stöd från sjukvårdspersonalen.

Båda behöver stöd

Slutsatsen i studien är att båda föräldrar behöver involveras i amningsstöd från vården och att att det är fullt möjligt för vårdpersonal att inkludera en partner utan att detta måste involvera matning med flaska. Matning med flaska innebär en risk att amningen störs, särskilt tidigt i amningen.

För ensamstående mammor får man hitta alternativa lösningar, säger Ingrid Blixt.

– Ensamstående är en sårbar grupp och behöver stöttning på annat sätt. Man kanske har en mamma eller någon annan närstående som stöttar en. Vårdpersonalen kan till viss del stötta, säger Ingrid Blixt.

– Det som är speciellt med det här är att alla får det här stödet genom att det ingår i standardvården. Det erbjuds både till förstagångs- och omföderskor.

Läs också: Trygga pappor tar mest pappaledigt

Text: Uppsala universitet samt forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Partners’ experiences of breastfeeding: a qualitative evaluation of a breastfeeding support intervention in Sweden, International Breastfeeding Journal.

Kontakt:

Ingrid Blixt, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet samt  samordningsbarnmorska i Region Sörmland
ingrid.blixt@kbh.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera