Man bland hyllor håller i en bok
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många Nobelpristagare ges ut av mindre förlag. De små förlagen har även fått betydelse för att kvinnliga författares böcker ska översättas och nå en svensk publik, visar en avhandling.

Små förlag har fått stor betydelse för den översatta litteraturen på den svenska bokmarknaden. Det visar en avhandling vid Uppsala universitet.

Inte minst har många blivande Nobelpristagare givits ut av mindre förlag.

– Det är anmärkningsvärt hur fort det gick för småförlagen att bli viktiga aktörer för den översatta litteraturen på den svenska bokmarknaden. Åren 1978–1997 introducerades tio blivande litterära Nobelpristagare i svensk översättning av ett litet förlag grundat efter 1975, säger litteraturvetaren Jana Rüegg som skrivit avhandlingen.

Påverkar vilka som översätts

Många nya förlag grundades efter att litteraturstödet infördes 1975. Flera blev snabbt viktiga för utgivningen av just översättningar.

Ytterligare en våg av nystartade småförlag har pågått sedan början av 2000-talet. De har i synnerhet fått betydelse för utgivningen av litteratur som översatts från franska, tyska och spanska.

Under sent 2000-tal och tidigt 2010-tal gick flera stora förlag igenom ekonomiska kriser. Det ledde till att de släppte ifrån sig översatta författarskap som andra förlag kunde ta över, visar avhandlingen. Småförlagen har också påverkat vilka författare som har översatts till svenska.

– Under 1970–2000 har framför allt manliga författare utgivits i ett mycket stort antal utgåvor från de stora språken franska, tyska och spanska. Delvis hänger det ihop med att klassikerutgivningen var mycket omfattande, vilket är en sorts litteratur som i sammanhanget förknippas med manliga författarskap som exempelvis Jules Verne, Franz Kafka eller Marcel Proust, säger Jana Rüegg.

Betydelse för kvinnliga författare

Men hennes forskning visar också att små förlag som grundats under 2000-talet har varit viktiga för att ge ut kvinnliga författare som översatts från franska, tyska och spanska. Efter 2005 har skillnaderna jämnats ut. Omkring 40 procent av utgivningen från de tre språken har nu kvinnliga författare.

Mer om utgivningen av litteraturpristagare

De 45 Nobelpristagarna i litteratur har i hög utsträckning spridits i svensk översättning före priset. 49 procent har återutgivits i pocket före de tilldelats priset. Enligt avhandlingen visar detta att förlagen ansett att det har funnits potential att sprida författarna i stora upplagor.

Över tid sker en tydlig rörelse från större till mindre förlag i utgivningen av översatta Nobelpristagare.

Avhandlingen har även undersökt utgivningen av översättningar från franska, tyska och spanska på svenska förlag mellan 1970 och 2016.

Jana Rüegg konstaterar att utgivningen av översättningar från franska och tyska har minskat över tid. Allt mer flyttade från stora till specialiserade småförlag mot slutet av den undersökta perioden.

Språken har olika ställning

Mönstret för översättningar från spanska ser dock annorlunda ut. Förklaringen är att det var först under 1980-talet som svenska förlag på allvar började ge ut översättningar från språket, med stora namn som exempelvis Gabriel García Márquez och Isabel Allende.

Enligt Jana Rüegg är det tydligt att språkens historiska ställning på den svenska bokmarknaden spelar roll för vad som översätts och ges ut.

– Franska och tyska som det finns en lång utgivningstradition av i Sverige är föremål för översättningar från alla sorters genrer, från klassiker och Nobelpristagare till populärlitteratur. Översättningar från spanska har inte samma långa utgivningstradition på den svenska bokmarknaden, vilket har lett till att mycket få översatta spanskspråkiga klassiker ges ut och att även utgivningen av översatt spanskspråkig populärlitteratur har varit förhållandevis begränsad under perioden, säger Jana Rüegg.

Avhandling:

Publishing Translations. Flows, Patterns, and Power-Dynamics in the Swedish Book Market after 1970, Uppsala universitet.

Kontakt:

Jana Rüegg, doktorand vid litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, jana.ruegg@littvet.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera