Artikel från forskning.se

Ljudboken har beskrivits som ”fusk” och anklagats för att driva litteraturen mot botten. Men är det egentligen någon skillnad på att lyssna på en bok och att läsa den?

Under pandemiåret 2020 växte antalet sålda digitala böcker med 35 procent och passerade för första gången antalet tryckta böcker. Därefter har tryckta böcker minskat i försäljning ytterligare medan de digitala har fortsatt att öka.
Mest har ljudböckerna ökat, något som har givit upphov till en debatt där framför allt litteraturvetare och författare menar att det är stor skillnad mellan att lyssna på och läsa en bok.

Alexandra Borg, forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, är en av de som har deltagit i debatten:

– Skillnaden ligger på en teknisk nivå. Annars skulle jag säga att det inte är någon skillnad på att läsa eller lyssna till en bok, om vi talar om kognition, utan att det handlar om vana.

Läsa eller lyssna på bok – sak samma för hjärnan

– Föreställningen att personer som inte kan läsa tryckt text utan i stället lyssnar på den, låt säga på grund av synnedsättning, inte skulle förstå en text lika bra som en person som läser texten i tryck, finner jag märklig och inte så lite förolämpande, säger Alexandra Borg.

– Sedan kan ju intrycket och upplevelsen av boken färgas av att det är en skådespelare som läser upp boken, men texten och innehållet är samma. När det gäller en tryckt text kan ju faktorer som papperskvalitet och typsnitt påverka. Det finns studier som visar att samma centra i hjärnan aktiveras när man läser respektive lyssnar på en text, att det är samma typ av processer som sker när texten avkodas.

Snobbig inställning till ljudböcker

Alexandra Borgs forskning handlar om hur digitaliseringen påverkar vår litterära och bokliga kultur. Men det finns flera forskare som också jämfört vad som händer i hjärnan när vi lyssnar på respektive läser en text.

I en av studierna, som publicerades i augusti 2019 av forskare vid University of California, hade forskarna placerat nio personer, sex män och tre kvinnor, i en magnetkamera.

Där hade de först fått lyssna till en text, sedan läsa samma text, alltmedan maskinen registrerade vad som hände i hjärnan. Resultatet blev en 3D-karta över hjärnan som visade vilka områden som aktiverades av de ord som tog sig in via ögonen respektive öronen.

Det viktigaste är inte hur du läser boken, utan att du faktiskt läser den och förstår innehållet. Bild: Kuo-Chiao Lin/Unsplash

Visserligen hade forskarna förväntat sig en viss överensstämmelse mellan ”läs-kartan” och ”ljud-kartan”, men inte att den skulle vara så stor. Kartorna var i stort sett identiska.
Studien blev omskriven i medier i flera länder. Och brittiska The Telegraph spådde i sin rubrik att detta var slutet på, vad de menade, en snobbig inställning till ljudböcker.

Vi minns tre sekunder bakåt i tiden

Mikael Roll är professor i neurolingvistik vid Lunds universitet. Med hjälp av EEG har han och hans kollegor tagit reda på vad som händer i hjärnan när vi läser. En upptäckt var att läsaren försöker skapa fraser som är 2,7 sekunder långa. Det är också så långt som det auditiva korttidsminnet sträcker sig, det vill säga vår förmåga att lagra och bearbeta ljudbaserad information i minnet.

– Om du lyssnar på någon som pratar kan du komma ihåg exakt vad som sades i upp till tre sekunder, efter det kan man komma ihåg innebörden men minns inte ordföljd och grammatisk form. Det verkar vara samma sak när vi läser tyst, att man aktiverar formen av det man läser de första sekunderna. Man kan säga att vi har ett tidsfönster på två, tre sekunder bakåt då man kommer ihåg mer exakta ljudupplevelser och det gäller även läsning av text.

Ljud och text har olika förutsättningar

Men även om lyssning och läsning orsakar likartade processer i hjärnan handlar det om två olika format med olika förutsättningar.

– Det man kan se konkret är att när man adapterar fackböcker för ljudformatet tar man inte med alla notapparater och källhänvisningar utan hänvisar till hemsidan, säger Alexandra Borg.

Ljudboken har inte heller möjlighet att använda fetstil eller VERSALER för att markera vissa delar av texten. Här kan å andra sidan uppläsaren komma in och – med sin röst som verkningsmedel – stötta det författaren haft som avsikt att förmedla.

Adaption innebär en överföring av en berättelse från ett medium (till exempel bok) till ett annat (till exempel ljudbok). Bild: Distingué CiDDiQi/Unsplash

Viktigt att läsa böcker också

Samtidigt som Alexandra Borg påpekar att det ökade lyssnandet på ljudböcker för det positiva med sig att allt fler läser böcker, varnar hon för det minskande läsandet av tryckt text.

– Något som jag tycker är viktigt och alarmerande är att läsandet av tryckt text går ner så mycket som det gör. När du läser en tryckt text ser du ju också hur orden stavas, du relaterar ljudet till en ordbild, som du sedan har med dig när du själv skriver. Om du bara lyssnar på text försvagas ju i förlängningen ditt skriftspråk.

Läsa genom att ”se” eller ”lyssna”

Elisa Tattersall Wallin är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås. Hennes avhandling handlade om hur ljudböcker konsumeras, men det fanns också en teoretisk del.

– När jag började doktorera 2017 fanns inte mycket forskning, så jag har utvecklat ett koncept för hur vi kan prata om ljudböcker.

De begrepp hon föreslår är reading by seeing och reading by listening. Hennes forskning bygger dels på intervjuer med unga vuxna, dels på data från de appar som används för att lyssna på böcker.

– Apparna används väldigt mycket på dagtid så det finns uppenbarligen en möjlighet att lyssna när man är i skolan eller på jobbet. De används mycket mindre på helger och tidig kväll, sedan går användandet upp igen på kvällen när man ska somna.

Ljudböcker drar till sig nya läsare, visar forskning.

Ljudböcker gör tråkiga sysslor roligare

De unga vuxna som intervjuades använde ljudböcker i samband med hushållssysslor och träning för att göra den typen av måste-sysslor lite roligare. Men lyssnandet kunde också användas för att lindra stress och hantera negativa känslor. Under pandemin, när lunchrasten inte var ett tillfälle att umgås med kompisarna, kunde den lediga tiden tillbringas med en ljudbok.

– Man kanske la sig på sängen och vilade ögonen, för det var mycket skärmtid. Ljudboken blev ett slags ersättning för kompisarna, säger Elisa Tattersall Wallin.

Enligt Elisa Tattersall Wallin drar det nya formatet också in nya läsare.

– Jag ser två tendenser i min forskning. En är att ljudböcker används av folk som älskar läsning och det här är ett nytt format. Den andra kategorin användare är personer som ogillar tryckta böcker, alternativt har lässvårigheter. Jag skulle säga att ljudböckerna möjliggör en ny sorts läsning och ökar tiden som folk spenderar med böcker.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Artikeln uppdaterad: 2023-09-04

Ljudböcker krävde mer av eleverna

Forskningsstudien “Läsning mellan medier” har undersökt hur barn i en dansk skola upplever digitala verktyg, som till exempel ljudböcker. Resultatet förvånade forskarna.

– Vi antog att många elever kanske skulle tycka en ljudbok var enklare att ta till sig än att läsa en fysisk bok. Men det stämde inte – många saknade verktyg för att kunna lyssna ordentligt, de hade svårt att koncentrera sig och visste inte vad de skulle göra medan de lyssnade. Att läsa en ljudbok eller en interaktiv applikation krävde mer av eleverna, även man skulle kunna tro att det är enklare att läsa så, säger Maria Engberg, docent i medieteknik vid Malmö universitet.

Läs mer: Optimera din digitala läsning

Ljudböckerna kräver ett annat angreppssätt, visar studien. Att tänka på för den som ska lära via ljudböcker:

  • Att lyssna på en bok stimulerar andra sinnen än när du läser. Läsrösten har också betydelse för hur man upplever texten.
  • Det går inte att skumma igenom en ljudbok på samma sätt som en vanlig bok, och inte heller granska ljudbokstext på samma sätt som när man har en tryckt bok i handen.
  • Att stanna upp då och då, dela och prata om en uppläsningssekvens med andra, är bra för lärandet med ljudböcker. Tänk på att det går att individualisera den text man lyssnar på, genom att sänka eller öka hastigheten på uppläsningen.

Källa:Reading Between Media: Developing and Encouraging Children’s Multisensorial Reading in a Digital Age”.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera